Hoppa till innehåll på sidan
IMY-bloggen
""

Du har rätt att bli glömd från sökmotorer – i vissa fall

Publicerad: 24 februari 2022
I dataskyddsförordningen finns en rättighet att få uppgifter raderade, en rättighet som ibland kallas ”rätten att bli glömd”. Det kan göra det möjligt att under vissa förutsättningar få sökresultat borttagna från sökmotorer. IMY-bloggen har pratat med juristen Olle Pettersson som berättar mer om denna rättighet.

I maj 2014 fick en spansk man rätt mot Google efter en lång rättsprocess. Han ville få bort sökträffar till texter i en spansk tidning som handlade om en exekutiv försäljning av hans hus som skedde i slutet av 1990-talet. Argumentet var att länken, som kom högt upp på träfflistan vid sökning på mannens namn, var inaktuell eftersom hans skulder sedan lång tid var återbetalda.

EU-domstolen konstaterade att privatpersoner under vissa förhållanden har rätt till att viss information om dem inte ska visas vid sökningar med anknytning till deras namn på sökmotorer på nätet och att pressfriheten som skyddar tidningens publicering inte gäller för sökmotorer.

Det här skedde innan dataskyddsförordningen, GDPR, började tillämpas men den här ”rätten att bli glömd” återfinns även i dataskyddsförordningen.

Den som vill bli glömd från sökresultat kan vända sig till sökmotorn och begära att sökresultat ska tas bort. I somliga fall kan sökmotorn bedöma att begäran inte uppfyller kraven för att sökresultatet ska tas bort. Personen i fråga kan då vända sig till IMY med ett klagomål.

– När vi tagit emot ett klagomål gällande rätten till borttagande försöker vi hantera det på ett så smidigt sätt som möjligt, med utgångspunkt i klagandens rättigheter enligt dataskyddsreglerna, säger Olle Pettersson som är jurist på IMY.

– Först kontrollerar vi om de sökträffar som klagomålet gäller fortfarande visas och att klaganden fått ett avslag på en begäran till sökmotorn som gäller just de aktuella sökträffarna. Om det verkar röra sig om ett missförstånd, informerar vi klaganden om det. Om klaganden trots en korrekt begäran om borttagande inte fått ett beslut från sökmotorn, skickar vi i normalfallet ett brev till sökmotorn där vi informerar om klagomålet och påminner om rätten att bli glömd och reglerna kring tidsfrister.

Olle Pettersson berättar vidare att om klagomålet inte kan lösas ut på annat sätt inleder IMY tillsyn mot sökmotorn, vilket dock inte i sig innebär att IMY tagit ställning till om sökmotorn gjort fel. Vid en sådan tillsyn ställs frågor om sökmotorn har fattat det beslut som görs gällande i klagomålet och om sökmotorn har för avsikt att stå fast vid det.

– Om sökmotorn ändrar sitt beslut skriver vi normalt av ärendet. Om sökmotorn står fast vid sitt beslut prövar vi om det är rätt eller fel. Om vi anser att beslutet är fel förelägger vi sökmotorn att rätta till det. Om sökmotorn inte håller med oss, kan den överklaga.

Sedan början av förra året har IMY ett stort fokus på att utreda klagomål från enskilda. Myndigheten har under förra året exempelvis tagit emot ett 70-tal klagomål mot Google som gällt rätten till borttagande. Tio av dessa, alltså cirka 15 procent, har lett till att IMY inlett tillsyn. Av dessa har Google på eget initiativ valt att ta bort sökträffarna i fyra fall, IMY förelagt Google att ta bort sökträffar i två fall och resterande fyra är under handläggning.

Vad händer om sökresultat leder till exempelvis tidningars webbplatser?

Vid en bedömning av om en sökträff ska tas bort från en sökmotor eller inte ska hänsyn tas till om informationen ifråga har publicerats för journalistiska ändamål. Om så, talar det emot att sökresultatet ska tas bort. Det gäller inte bara om texten publicerats av någon som är journalist till yrket utan även så kallad medborgarjournalistisk.

– En ytterligare omständighet som kan tala emot ett borttagande är om publicering skett i ett medium som omfattas av det medieetiska systemet och det därigenom även har utsetts en ansvarig utgivare, säger Olle Pettersson. Det förutsätter att de medieetiska reglerna har följts i fallet, vilket bland annat bedöms utifrån de relevanta kriterier som utvecklats i Europadomstolens praxis. Det kan handla om att den berörda personen har fått en chans att komma till tals och att befogade rättelser eller tillägg har gjorts.

Senast uppdaterad: 14 februari 2024
Senast uppdaterad: 14 februari 2024