Hoppa till innehåll på sidan
IMY-bloggen
Ett äldre och ett yngre barn går bortåt längs en gata.

Sveriges digitalisering måste vara hållbar

Publicerad: 29 november 2021
Innovatörer som utvecklar nya tjänster som baseras på exempelvis AI måste ta med integritetsaspekterna i sitt arbete, gärna så tidigt som möjligt. IMY har fått ett särskilt uppdrag av regeringen att bistå innovationsaktörer med kunskap om data- och integritetsskydd.

Nyligen läste jag att Sverige kommer på tredje plats av EU:s 27 medlemsländer när det gäller digitalisering. Rankingen kommer från EU-kommissionen som sedan 2014 övervakat medlemsstaternas digitala framsteg och sammanställt sina slutsatser i ett index för digital ekonomi och digitalt samhälle. I delrapporten om Sverige skriver kommissionen att ”Sveriges digitaliseringsstrategi, som antogs 2017, vägleder landet i arbetet för att nå målen. Sveriges målsättning är att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”.

I den intensiva digitalisering som pågår i Sverige kan det kanske vara svårt för innovatörer som utvecklar nya appar, tjänster och system att överblicka alla de olika regelverk och juridiska ställningstaganden som måste tas under resans gång. Den eventuella kunskap man har kring dessa frågor kanske inte heller är tillräcklig.

Regeringen har gett IMY ett särskilt uppdrag att höja kunskapen om integritets- och dataskyddsfrågor hos innovationsaktörer och det är jag som leder detta projekt. Genom att höja kunskapen och ge särskilt stöd till innovatörer kan IMY bidra till att skapa en mer hållbar digitalisering.

Vilka är frågeställningarna?

Vi på IMY är experter på integritets- och dataskyddsfrågor men vi är inte experter på att utveckla nya innovativa digitala lösningar. Därför har vi heller inte full kännedom om vilka olika frågeställningar om dataskydd som är aktuella för innovatörer. Vi behöver alltså ta reda på de speciella behov och utmaningar som aktörerna inom innovationssystemet möter. Ett viktigt steg i det arbetet är att ta reda på vilka aktörer och nätverk som är centrala vad gäller digital innovation i Sverige och att inleda samarbeten med dessa.

En viktig aktör i innovationssystemet är Vinnova, som är den myndighet som ska stärka Sveriges innovationsförmåga. Under oktober–november har vi haft en medarbetare från Vinnova hos oss för utbytestjänstgöring och en kollega till mig har jobbat hos Vinnova under ett par veckor. Syftet är att vi och Vinnova ska få ta del av varandras verksamheter på ett mer ingående plan och kunna dra lärdom om olika arbetssätt och hitta möjliga synergieffekter.

Vi har även träffat andra organisationer som Patent- och Registreringsverket (PRV), Innovationsnoden vid forskningsinstitutet RISE och Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) för att hitta tänkbara samverkansmöjligheter och nytta för de innovatörer som behöver ha koll på flera olika regelverk och myndigheter. Häromveckan hade vi också ett givande möte med den brittiska dataskyddsmyndigheten, Information Commissioner’s Office (ICO) och diskuterade deras arbete för att stödja innovationsaktörer.

Artificiell intelligens

”Artificiell intelligens har identifierats som ett område som kommer att ha kraftig inverkan på det svenska samhället, och ett område där Sverige kan uppvisa spetskompetens både inom forskning och näringsliv”, skriver EU-kommissionen i sin rapport om Sverige.

Inom ramen för vårt regeringsuppdrag har vi inlett samarbete med AI Sweden, som är Sveriges nationella center för tillämpning av artificiell intelligens. Vi har bland annat haft en gemensam workshop med medlemmarna i deras Legal Expert Group för att få ta del av vad de anser är det största utmaningarna med GDPR i relation till deras arbete med AI. Vi har även bjudit in till rundabordssamtal med de som ingår i AI Swedens startup-grupp för att få dessa företags perspektiv.

Inbyggt integritetsskydd

I Sverige utvecklas och forskas det inte bara på nya innovativa digitala tjänster. Det forskas även på metoder för att minska integritetsriskerna vid utveckling av nya tjänster, något som kallas för ”privacy by design” eller inbyggt integritetsskydd.

Den 2 december håller vi en forskarhearing med temat inbyggt integritetsskydd, där forskare från KTH, Karlstads, Göteborgs och Luleås tekniska universitet ska hålla presentationer av sin forskning på temat. Hearingen kommer att hållas digitalt och medarbetare från IMY, Regeringskansliet, Vinnova och andra organisationer vi samverkar med kommer att delta.

Det här var några axplock från vad vi hittills gjort inom ramen för regeringsuppdraget och vi som arbetar i projektet kommer löpande skriva nya blogginlägg i takt med att arbetet fortskrider.

För oss på IMY innebär det här regeringsuppdraget på sätt och vis ett nytt sätt att arbeta. Att skapa vägledning och ge stöd har även tidigare varit en central del av vår verksamhet. Genom det här uppdraget har vi däremot fått ännu större möjlighet att tillsammans med andra kartlägga och fördjupa vår förståelse för verksamheternas behov innan vi utformar konkreta stödinsatser.

I regeringens pressmeddelande om det uppdrag vi fått står: ”IMY:s genomförande av uppdraget ska resultera i höjd kunskap och stärkt förmåga att hantera integritets- och dataskyddsfrågor inom privat och offentlig sektor.”

Det är ett viktigt och angeläget uppdrag vi fått. Rätten till skydd för privatlivet är en grundläggande mänsklig rättighet som det kan vara lätt att förbise i den snabba digitalisering som pågår. Men ska digitaliseringen vara hållbar ur ett integritetsperspektiv så måste vi nå ut till innovationsaktörerna och ge dem bättre kunskap och förståelse för att de kan skydda integriteten och ändå skapa innovation.

Laura Eriksson,
projektledare för IMY:s innovationsuppdrag

Senast uppdaterad: 4 januari 2022
Senast uppdaterad: 4 januari 2022