Gå till innehållet

Om du vill kamerabevaka

Som privatperson behöver du inte ansöka om tillstånd för att kamerabevaka. Däremot måste du följa reglerna i dataskyddsförordningen.

Om den kamerabevakning som du planerar är tillåten eller inte beror på platsen du vill bevaka. Det är alltså vad som fångas på film som avgör om din planerade bevakning är laglig.

Vilka platser får jag kamerabevaka?

Du får kamerabevaka din bostad, tomt och andra privata byggnader som till exempel ditt garage, förråd och sjöbod, enligt det så kallade privatundantaget. Du kan enligt privatundantaget dock inte bevaka följande platser:

  • utanför din tomt eller in på någon annans tomt
  • utanför din bostad om du bor i ett flerbostadshus
  • platser dit allmänheten har tillträde
  • byggnader, bilar eller båtar som används i yrkes- eller affärsverksamhet.

Om du vill bevaka din bostad eller tomt är det viktigt att du är noggrann och kontrollerar kamerans upptagningsområde. Rikta kamerorna så att du till exempel inte filmar trapphuset, din grannes trädgård, trottoaren eller vägen utanför ditt hus eller någon annan plats där allmänheten kan röra sig.

Vad gäller om jag vill kamerabevaka utanför mitt hem?

Om du kamerabevakar en plats utanför ditt hem blir du personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som din kamera fångar upp, till exempel bilder av människor och registreringsskyltar på bilar. Det innebär att du måste uppfylla en rad skyldigheter enligt dataskyddsreglerna, det vill säga dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen.

Det är normalt inte tillåtet att kamerabevaka utanför ditt egna hem eller tomt. Det är inte heller tillåtet att kamerabevaka dina grannar mot deras vilja.

Följande krav ska vara uppfyllda för att kamerabevakning ska vara tillåten enligt dataskyddsreglerna

Ändamålet sätter ramarna för vad som får och inte får göras.
Det ska finnas ett tydligt och berättigat ändamål med kamerabevakningen. Det innebär att den planerade bevakningen ska vara nödvändig för att uppnå det specifika ändamålet. Om ändamålet kan uppnås på ett mindre ingripande sätt än genom kamerabevakning ska sådana alternativa lösningar vidtas först.

Det är inte tillåtet att lägga till ett nytt ändamål med bevakningen om det är oförenligt med det ursprungliga ändamålet.

Det ska finnas stöd för kamerabevakningen i en rättslig grund i dataskyddsförordningen.
En rättslig grund som ofta blir tillämplig vid kamerabevakning är intresseavvägning. Det innebär att behovet och intresset av att bevaka ska vägas mot det intrång i människors personliga integritet som kamerabevakningen innebär. Privatpersoner kan sällan anses ha ett större intresse av bevakningen än intrånget det innebär i andra människors personliga integritet.

Vid bedömning av enskildas intresse av att inte bli bevakade ska det tas särskild hänsyn till hur bevakningen ska utföras. Tider för bevakningen, platsen som bevakas och hur många som har tillgång till det inspelade materialet är faktorer som påverkar bedömningen av om en viss bevakning är tillåten.

Om bevakningen ska ske på en plats där många människor rör sig är integritetsintrånget större. Det innebär att det måste kunna visas att det föreligger ett tungt vägande behov av kamerabevakningen för att den ska vara tillåten.

För att kunna spela in ljud krävs också att det föreligger ett tungt vägande skäl, då detta anses vara särskilt integritetskänsligt. Behovet av ljudinspelning måste väga tyngre än de bevakades intressen.

Det ska finnas ett berättigat intresse för att kamerabevaka, till exempel att förebygga brott och skadegörelse. Det ska vara ett faktiskt intresse. Det innebär att det ska vara fråga om ett verkligt förhållande. Ska bevakning av en plats ske för att förebygga och utreda brott måste det till exempel kunna visas att platsen är brottsutsatt.

Rena spekulationer om vad som potentiellt kan inträffa är inte att anse som ett faktiskt intresse.

Om det finns stöd för att kamerabevaka ska det informeras om på ett begripligt och lättillgängligt sätt.

Det ska finnas en eller flera skyltar som upplyser om att området är bevakat. Skylten bör placeras i ögonhöjd så att det blir tydligt att området är bevakat. Om det finns flera olika ingångar till ett bevakat område bör varje ingång ha en separat skylt.

Skylten ska innehålla den viktigaste informationen, exempelvis:

  • ändamålet med kamerabevakningen, alltså varför bevakningen ske
  • identiteten på den som bevakar
  • kontaktuppgifter till den som bevakar
  • en upplysning om att de bevakade har rättigheter enligt dataskyddsförordningen
  • ytterligare information om bevakningen, till exempel om bevakningsmaterialet lagras utanför EU, långa lagringstider, realtidsbevakning eller om ljud spelas in
  • information om vart den bevakade kan vända sig för att få övrig information om bevakningen.

Utöver den information som finns på skylten ska även annan information lämnas. Det kan ske på annat sätt, till exempel på en webbsida. Information som inte finns på skylten måste också lämnas icke-digitalt, till exempel på en affisch på platsen eller via ett telefonnummer.

Den informationen ska i huvudsak innehålla följande:

  • den rättsliga grunden
  • om den rättsliga grunden är intresseavvägning ska information även ges om det berättigade intresset
  • mottagare eller kategorier av mottagare som ska ta del av uppgifterna
  • hur länge kamerabevakningsmaterialet ska lagras, alternativt de kriterier som finns för att fastställa hur länge bevakningsmaterialet ska lagras
  • vilka rättigheter de registrerade har i förhållande till den som bevakar, till exempel att begära att den som bevakar raderar deras uppgifter eller begära registerutdrag
  • att de registrerade kan klaga hos Integritetsskyddsmyndigheten
  • om den som bevakar kommer att överföra uppgifter till tredje land
  • om den som bevakar kommer att använda uppgifterna för automatiserat beslutsfattande.

Mer om informationskravet

 

Får jag dela material från kamerabevakningen?

Du får inte dela material från kamerabevakningen. Du får till exempel inte publicera materialet på sociala medier om det på bilden går att identifiera en person, direkt eller indirekt. Det gäller även om det inspelade materialet kommer från kamerabevakning av din bostad eller tomt. Om du ändå sprider uppgifter från kamerabevakning av din bostad eller tomt på sociala medier blir du personuppgiftsansvarig för din kamerabevakning.

Du får lämna materialet till polisen och andra brottsbekämpande myndigheter om det behövs för att utreda, förebygga, förhindra eller upptäcka brott som har fängelse i straffskalan.

Får jag sätta upp en kameraattrapp?

Du får sätta upp en kameraattrapp eller en skylt om att kamerabevakning pågår utan att faktiskt bevaka. Dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen blir endast tillämplig när det sker en personuppgiftsbehandling, alltså när kamerorna faktiskt är i drift.

Kameraattrapper leder däremot ofta till att personer upplever samma kränkning av den personliga integriteten som då en riktig bevakningskamera används. Om du vill sätta upp en kameraattrapp är det därför bra att rikta den så att grannar och förbipasserande inte tror att de blir bevakade.

Integritetsskyddsmyndigheten kan inleda tillsyn för att avgöra om en kamerabevakning är otillåten eller inte.

Får jag montera en kamera på eller i min bil?

Du får montera en kamera på eller i din bil, en så kallad dashcam, om du kan uppfylla kraven i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen. Det är dock svårt för dig att uppfylla alla de skyldigheter du har som personuppgiftsansvarig när din bil är i rörelse eftersom mycket information kan komma att omfattas av bevakningen. Det gäller bland annat skyldigheten att informera om bevakningen.

Om din bil däremot står parkerad och kameran endast filmar din bil för att samla bevis vid eventuellt inbrott eller kollision kan du lättare uppfylla informationsplikten. Du behöver dock en ordentlig och tydlig skylt för en sådan bevakning.

Informera om kamerabevakning

Får jag kamerabevaka med drönare?

Du har rätt att kamerabevaka din privata sfär, till exempel ditt hus och tomt. Om du vill flyga över och kamerabevaka områden som ligger utanför din privata sfär blir du däremot personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som din drönare filmare. Då måste du följa dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen.

OBS! Dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen gäller bara om du filmar på en sådan höjd att personer eller andra personuppgifter kan identifieras. Om du flyger så högt att de personer som hamnar i bild inte går att identifiera sker ingen behandling av personuppgifter. Du behöver då inte ta hänsyn till dataskyddsförordningen eller kamerabevakningslagen. Normalt gäller dock en tillåten maxhöjd på 120 meter.

  • Flyg så högt att personer inte blir identifierbara. IMY kan inte lämna någon rekommendation om vilken höjd som krävs för att personer inte ska anses identifierbara. Du måste själv avgöra det.
  • Flyg inte över tätbebyggda områden.
  • Stäng av kameran när du flyger över områden där människor finns.
  • Vänta med att starta kameran tills drönaren är så högt uppe att människor inte går att identifiera.
  • Om du behöver filma ett område, försök att använda drönaren mycket tidigt på morgonen. Då är färre människor ute som riskerar att hamna på filmerna.

 

Vill du flyga med drönare gäller även följande regler

För att få flyga med drönare måste du ha ett drönarkort. Det gäller oavsett om du har tänkt att bevaka över din privata sfär eller annat område. Drönarkorten är personliga och utfärdas av Transportstyrelsen.

Registrera dig och ta drönarkort hos Transportstyrelsen

Om du vill dela, ladda upp, sprida eller sälja bilder, video eller annat material som på något sätt avbildar Sveriges landområden från luften måste du ha ett spridningstillstånd. Spridningstillstånd utfärdas av Lantmäteriet. Det finns dock vissa undantag från kravet på spridningstillstånd.

Spridningstillståndet gäller inte bevakningsmaterial där personer går att identifiera. Du får till exempel inte sprida bilder eller video på personer som du filmat med din drönare. Du får däremot lämna materialet till polisen och andra brottsbekämpande myndigheter om det behövs för att utreda, förebygga, förhindra eller upptäcka brott som har fängelse i straffskalan.

Ansök om spridningstillstånd hos Lantmäteriet

Senast uppdaterad: 19 maj 2021
Sidans etiketter Kamerabevakning