Kan jag kräva att uppgifter om mig på Mrkoll, Eniro, Hitta.se, Lexbase, Ratsit och Merinfo tas bort?
Dessa sajter har utgivningsbevis. Du kan vända dig till en sajt med utgivningsbevis och be att dina uppgifter tas bort. I och med att sajterna har utgivningsbevis har de dock ett grundlagsskydd för sin publicering av personuppgifter och kan vara undantagna reglerna i GDPR. IMY kan inte radera dina personuppgifter åt dig.
IMY ser över sin hantering av klagomål mot innehavare av utgivningsbevis
Det innebär att informationen om utgivningsbevis kan komma att ändras när översynen är klar. Bakgrunden är att det på senare tid har skett en förändring i domstolspraxis. Bland annat har Kammarrätten i Stockholm nyligen gjort bedömningen att grundlagsskyddet för utgivningsbevis inte alltid har företräde framför EU:s dataskyddsförordning, GDPR. Läs mer här.
Grundlagsskyddet gäller dock inte för vissa särskilt integritetskänsliga uppgiftssamlingar där det går att söka bland och sammanställa känsliga personuppgifter. Känsliga personuppgifter är till exempel uppgifter om hälsa, etniskt ursprung eller politisk åskådning. Om det är fråga om en sådan uppgiftssamling gäller dataskyddsförordningen och du kan då ha rätt att enligt dataskyddsförordningen kräva att uppgifterna om dig tas bort.
När det kommer till nummerupplysningstjänster som Eniro och Hitta.se kan du kontakta din telefonoperatör och ange att ditt nummer ska vara dolt. Då visas inte ditt telefonnummer på dessa sajter, men alla andra uppgifter om dig som sajterna får behandla kommer att visas även i fortsättningen.
Sajter med utgivningsbevis offentliggör ibland också ekonomisk information om privatpersoner. Detta kan innebära att sajten bedriver kreditupplysningsverksamhet. Kreditupplysningsverksamhet som bedrivs med utgivningsbevis är specialreglerad i kreditupplysningslagen. Kreditupplysningslagen innehåller bland annat bestämmelser om vilken typ av uppgifter som får ingå i ett kreditupplysningsregister. IMY har tidigare konstaterat att sajterna Ratsit och Merinfo lämnat ut ekonomisk information om privatpersoner på ett sätt som strider mot kreditupplysningslagen. Företagen hade på sina webbplatser en lönerankning och vi ansåg att den rankningen kunde användas för kreditupplysningsändamål.
Om sajter som Ratsit och Merinfo lämnar ut den typen av ekonomisk information om privatpersoner, så sysslar de med kreditupplysningsverksamhet och måste då följa reglerna i kreditupplysningslagen. Om någon via en sådan sajt begär en kreditupplysning om dig, så måste den personen eller företaget ha ett "legitimt behov". Det kan vara en hyresvärd som ska hyra ut en bostad eller en mobiloperatör som ska sälja ett mobilabonnemang. Dessutom ska du få reda på att någon begärt en kreditupplysning om dig.