Vanliga frågor och svar

Webbplatser med söktjänster har ofta utgivningsbevis. Du har rätt att vända dig till ett företag som har utgivningsbevis för en webbplats och begära att dina uppgifter tas bort. Detsamma gäller för företag som erbjuder nummerupplysningstjänster. Rätten till radering innebär dock inte att du i alla situationer har rätt att få uppgifterna borttagna.

Rätt till radering av dina personuppgifter

Har du svårt att få bort uppgifter om dig från söktjänster med utgivningsbevis?

IMY kan inte radera dina personuppgifter åt dig, men om en sådant företag skulle neka dig radering har du möjlighet att lämna in ett klagomål till IMY. Eftersom vi redan har börjat granska fyra söktjänsters behandling av personuppgifter så utreder vi dock inte enskilda klagomål som handlar om samma frågor just nu.

Här kan du läsa mer om tillsynerna och se frågor och svar

Nej, IMY kan inte radera dina personuppgifter åt dig. 

IMY kan inte radera personuppgifter om dig som hanteras av andra personuppgiftsansvariga. För att utöva din rätt till radering måste du vända dig till var och en av de personuppgiftsansvariga som behandlar dina uppgifter. 

IMY hanterar exempelvis uppgifter om dig om du på något sätt har haft kontakt med oss, till exempel om du har skickat in ett klagomål, anmält ett dataskyddsombud, ställt en fråga eller anmält dig till någon av våra konferenser.

Rätten till radering

Har du svårt att få bort uppgifter om dig från söktjänster med utgivningsbevis?

Rätten att få sökresultat borttagna

Enligt förslaget om hur AI-förordningen ska hanteras i Sverige kommer flera nationella myndigheter att ha tillsynsuppgifter, eller utöva marknadskontroll som det egentligen kallas enligt AI-förordningen. Det finns förslag på vilka myndigheter som kommer att få sådana uppdrag, men det finns ännu inga beslut.

Förslaget presenteras i betänkandet från utredningen om hur AI-förordningen ska genomföras i Sverige. 

Säker användning, effektiv kontroll och stöd för innovation (SOU 2025:101)

Så gott som hela AI-förordningen börjar gälla den 2 augusti 2026. Vissa bestämmelser börjar dock gälla innan dess, exempelvis bestämmelserna som rör förbjudna AI-användningsområden, vilka är tillämpliga sedan den 2 februari 2025.

Det finns förslag inom ramen för ett så kallat Omnibus-paket att senarelägga vissa bestämmelser i förordningen, vilka förhandlas inom EU under våren 2026.

Läs AI-förordningen i sin helhet (europa.eu)

AI-förordningen och dataskyddsförordningen (GDPR) kommer att gälla parallellt. GDPR gäller när personuppgifter behandlas i samband med att man utvecklar eller använder AI. Även vid träning av en AI-modell är det inte heller ovanligt att personuppgifter behandlas och då gäller alltså GDPR.

Ta del av IMY:s vägledning om GDPR och AI som behandlar frågor relaterade till utveckling och användning av AI utifrån ett dataskyddsperspektiv. 

IMY:s vägledning om GDPR och AI

Vi arbetar med AI på flera olika sätt. Vi granskar att dataskyddsregelverket och brottsdatalagen (BDL) följs när personuppgifter behandlas vid utveckling och användning av AI-system. Vi ser att det kommer finnas ett stort behov av vägledning, både om dataskyddsförordningen (GDPR) och AI-förordningen, samt om hur de relaterar till varandra.

AI kan även bidra effektivisera myndighetens verksamhet. Vi har därför antagit en intern AI-strategi som bland annat anger vilka effekter vi ska uppnå med hjälp av AI-verktyg.

IMY och AI

EU-kommissionens riktlinjer avseende tillämpningen av AI-förordningen finns publicerade på kommissionens hemsida. Nedan finns länkar till några av de riktlinjer som har publicerats.

Riktlinjer om de förbjudna AI-användningsområdena (på engelska)

Riktlinjer om definitionen av AI-system (på engelska)

Frågor och svar om bestämmelsen gällande AI-kunnighet (på engelska)

Enligt AI-förordningen ska EU:s medlemsstater se till att det finns tillgång till regulatoriska sandlådor som stöd vid utvecklingen av AI. I en AI-regulatorisk sandlåda ska leverantörer och potentiella leverantörer kunna testa och utvärdera sina AI-system innan de tas i bruk eller släpps ut på EU-marknaden. Dataskyddsmyndigheten ska delta i dessa sandlådor om de hanterar personuppgifter. 

AI-förordningen skiljer mellan fyra olika risknivåer:

1. oacceptabel risk
2. hög risk
3. begränsad risk
4. minimal eller ingen risk.

Riskerna med AI-system kan ha att göra med hur systemen utformas, men de kan även utgå från hur AI-systemen används (se skäl 93 till AI-förordningen).

Det är leverantören som behöver göra en bedömning om AI-systemet omfattas av någon av de risknivåer som ställs upp i AI-förordningen.

Läs AI-förordningen i sin helhet (europa.eu)

Enligt AI-förordningen klassas ett AI-system som hög risk om det ska användas som en säkerhetskomponent i en produkt som regleras av EU:s produktsäkerhetslagstiftning. För att AI-systemet ska klassificeras som hög risk krävs dessutom att produkten ska genomgå en tredjepartsbedömning.

Det finns även andra AI-system som enligt AI-förordningen klassas som hög risk. Systemen listas i en särskild bilaga till AI-förordningen (bilaga III) och inkluderar bland annat AI-system för rekrytering, kreditvärdering och AI-baserade lögndetektorer som används av brottsbekämpande myndigheter.

Ett AI-system med hög risk måste uppfylla de krav som AI-förordningen ställer innan det kan tas i bruk eller släppas ut på EU:s marknad. Dessa krav inkluderar bland annat riskbedömningar, transparens och dokumentation.

Läs AI-förordningen i sin helhet (europa.eu)