Om du har svårt att få bort något som skrivs om dig på nätet kan det kan bero på att sajten har ett utgivningsbevis och därmed kan vara grundlagsskyddad. Det innebär också att IMY har begränsade möjligheter att få sajter med utgivningsbevis att ta bort information om dig om du skickar ett klagomål till oss.
En innehavare av en databas kan få grundlagsskydd för databasen genom att ansöka om utgivningsbevis, så kallat frivilligt grundlagsskydd. Utgivningsbevis utfärdas av Myndigheten för press, radio och tv och gäller i tio år. För att ett utgivningsbevis ska utfärdas krävs bland annat att en utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige. Det ställs däremot inte upp några krav på att verksamheten ska ha ett visst innehåll eller syfte.
Dataskyddsförordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling i dataskyddsförordningen om det är nödvändigt för att förena rätten till integritetsskydd med rätten till yttrandefrihet.
Sådana undantag finns i yttrandefrihetsgrundlagen. I yttrandefrihetsgrundlagen regleras både sådana utgivningsbevis som gäller automatiskt för massmedieföretag och sådana som gäller efter ansökan, så kallat frivilligt utgivningsbevis. Ett utgivningsbevis innebär att dataskyddsförordningens (GDPR:s) regler om personuppgiftsbehandling inte gäller i den mån det skulle inkräkta på den grundlagsskyddade rätten till yttrandefrihet. Det innebär i praktiken att dataskyddsförordningen i de flesta fall inte gäller verksamheter med utgivningsbevis.
Att en verksamhet har ett utgivningsbevis innebär inte att den är helt undantagen dataskyddsförordningens bestämmelser. I yttrandefrihetsgrundlagen finns nämligen bestämmelser som anger hur och under vilka förutsättningar yttrandefriheten får begränsas. Bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen hindrar till exempel inte att det införs regler som rör offentliggörande av vissa särskilt integritetskänsliga uppgiftssamlingar. Den här begränsningen av grundlagsskyddet förutsätter att publiceringen omfattar så kallade känsliga personuppgifter och att det går att söka bland och sammanställa sådana uppgifter. Känsliga personuppgifter är till exempel uppgifter om hälsa, etniskt ursprung eller politisk åskådning. För de särskilt integritetskänsliga uppgiftssamlingar som omfattas av undantaget gäller inte grundlagsskyddet och dataskyddsförordningen kan tillämpas.
Frågor och svar
Etiketter
Dataskydd
,
Dina rättigheter
,
Internet och appar
Dessa sajter har utgivningsbevis. Du kan vända dig till en sajt med utgivningsbevis och be att dina uppgifter tas bort. Sajterna behöver dock inte följa bestämmelserna i dataskyddsförordningen (GDPR) om det skulle strida mot det grundlagsskydd som utgivningsbeviset ger. Det innebär att de inte behöver ta bort dina uppgifter. Grundlagsskyddet gäller dock inte för vissa särskilt integritetskänsliga uppgiftssamlingar där det går att söka bland och sammanställa känsliga personuppgifter. Känsliga personuppgifter är till exempel uppgifter om hälsa, etniskt ursprung eller politisk åskådning. Om det är fråga om en sådan uppgiftssamling gäller dataskyddsförordningen och du kan då ha rätt att enligt dataskyddsförordningen kräva att uppgifterna om dig tas bort.
När det kommer till nummerupplysningstjänster som Eniro och Hitta.se kan du kontakta din telefonoperatör och ange att ditt nummer ska vara dolt. Då visas inte ditt telefonnummer på dessa sajter, men alla andra uppgifter om dig som sajterna får behandla kommer att visas även i fortsättningen.
Sajter med utgivningsbevis offentliggör ibland också ekonomisk information om privatpersoner. Detta kan innebära att sajten bedriver kreditupplysningsverksamhet. Kreditupplysningsverksamhet som bedrivs med utgivningsbevis är specialreglerad i kreditupplysningslagen. Kreditupplysningslagen innehåller bland annat bestämmelser om vilken typ av uppgifter som får ingå i ett kreditupplysningsregister. IMY har tidigare konstaterat att sajterna Ratsit och Merinfo lämnat ut ekonomisk information om privatpersoner på ett sätt som strider mot kreditupplysningslagen. Företagen hade på sina webbplatser en lönerankning och vi ansåg att den rankningen kunde användas för kreditupplysningsändamål.
Om sajter som Ratsit och Merinfo lämnar ut den typen av ekonomisk information om privatpersoner, så sysslar de med kreditupplysningsverksamhet och måste då följa reglerna i kreditupplysningslagen. Om någon via en sådan sajt begär en kreditupplysning om dig, så måste den personen eller företaget ha ett "legitimt behov". Det kan vara en hyresvärd som ska hyra ut en bostad eller en mobiloperatör som ska sälja ett mobilabonnemang. Dessutom ska du få reda på att någon begärt en kreditupplysning om dig.
Etiketter
Dataskydd
,
Internet och appar
Det är Myndigheten för press, radio- och tv som beviljar utgivningsbevisen. På deras webbplats finns en sökfunktion som du kan använda. Skriv in namnet på den sajt du undrar över i sökfältet och välj utgivningsbevis under sändningsform.