Myndighetsutövning och uppgifter av allmänt intresse
Myndighetsutövning: på uppdrag av staten
Myndighetsutövning innebär att någon har statens uppdrag att bestämma över enskilda medborgare. Det kan innebära att en myndighet beslutar om att en medborgare ska få en viss förmån eller rättighet, eller att hen har en viss skyldighet eller ska få ett straff. Det kan alltså vara beslut som gynnar den enskilda eller beslut som är betungande.
All myndighetsutövning ska grundas på lagar, förordningar eller andra författningar, det vill säga EU-rätt eller svensk rätt.
Vem utför myndighetsutövning?
Det är i första hand statliga och kommunala myndigheter som utför myndighetsutövning, men även privata aktörer kan utföra myndighetsutövning, till exempel inom privata skolor och vårdbolag.
Uppgifter av allmänt intresse
Uppgifter av allmänt intresse ska ha stöd i
- lag eller annan författning
- kollektivavtal eller beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning.
Exempel: järnvägslagen, skollagen
Uppgifter av allmänt intresse
ExempelUppgifter av allmänt intresse kan till exempel vara privat hälso- och sjukvård, privat skolverksamhet, kollektivtrafik, järnvägstrafik och flygtrafik. Vissa myndigheter, till exempel Lantmäteriet, har av riksdagen eller regeringen getts befogenhet att bedriva viss uppdragsverksamhet. Även denna typ av verksamhet måste enligt regeringens mening vara motiverad av ett allmänt intresse.
Vem utför uppgifter av allmänt intresse?
Flera olika aktörer utför uppgifter av allmänt intresse: statliga myndigheter, kommuner, landsting och privata aktörer:
Överväg annan rättslig grund vid gränsfall
Ibland är det är tveksamt om den verksamhet som en privaträttslig aktör bedriver är av allmänt intresse i unionsrättslig mening. Exempelvis när det gäller ett statligt eller kommunalt bolag, eller om uppgiften inte är fastställd i enlighet med vare sig unionsrätten eller den nationella rätten, även om verksamheten är av allmänt intresse.
Då bör ni överväga en annan rättslig grund, som till exempel intresseavvägning eller samtycke. Läs mer om dessa rättsliga grunder och hur de används via länkar längst ned på sidan.
Speciallagar för många myndigheter
Det finns särskilda lagar för många myndigheter, så kallade registerförfattningar.
Registerförfattningarna kompletterar dataskyddsförordningen. Det kan också finnas andra lagar med bestämmelser om personuppgiftsbehandling som myndigheter måste följa. Varje myndighet måste känna till vilka regler om personuppgiftsbehandling som myndigheten måste följa utöver dataskyddsförordningen.
Exempel på kompletterande lagar och författningar är utlänningsdatalagen, patientdatalagen och studiestödslagen.
Den registrerade har rätt att invända
De registrerade har rätt att invända mot att deras personuppgifter behandlas. De kan skriva till er i rollen som personuppgiftsansvarig. Ni måste då kunna påvisa avgörande berättigade skäl om vems intressen som väger tyngst.