
AI, smarta glasögon och skyddet av dina personliga data
I detta blogginlägg vill vi dela med oss av några axplock av det vi har sett under det senaste året utifrån ett teknik- och dataskyddsperspektiv. Vår förhoppning är att blogginlägget ska väcka tankar om integritetens roll och om skyddet av personliga data i samband med teknikens utveckling. Detta för att stimulera till egna reflektioner om hur du väljer att dela dina uppgifter.
Vad menar vi med integritet?
Med integritet menar vi skyddandet av människors grundläggande fri- och rättigheter i samband med behandling av personuppgifter. Skyddet av dina personuppgifter regleras i dataskyddsförordningen (GDPR).
GDPR innebär bland annat att du har rättigheter gentemot dem som hanterar dina personuppgifter. Läs mer om dina rättigheter
Vi lever mitt i händelseutvecklingen, vilket gör att vi kanske inte upplever den som lika föränderlig – det känns mer eller mindre normalt – men jämfört med fem år tidigare har utvecklingen gått i rasande takt. Det som tidigare tog ett decennium kan nu göras på en fraktion av tiden. Samtidigt väcker detta frågor som; hur säkerställer vi att vi är aktivt medvetna och deltagande i den pågående utvecklingen? Och är vi tillräckligt snabba på att hantera det vi skapar?
Varför går teknikutvecklingen så fort?
Teknikutvecklingen vi ser nu beror till del på nya och bättre förutsättningar, exempelvis till följd av effektivare beräkningskraft genom mer avancerade grafikprocessorer. Processorerna används för att skapa grafik och rörliga bilder på en datorskärm. Tack vare deras arkitektur kan de mycket effektivt hantera de komplexa matematiska beräkningar som krävs av AI. Processorerna har möjliggjort dagens så kallade AI-fabriker med så stor kapacitet att det för de flesta av oss inte går att ta in.
Men det är inte längre enbart mikrochippens utformning och kapacitet som spelar roll i dagens teknikutveckling. Innovation sker utifrån existerande förutsättningar i kombination med utveckling inom nätverk, optik och mjukvara, som skapar effektivitet utifrån hur system sätts samman. Utvecklingen präglas även alltmer av geopolitiska spänningar. Gränser och metoder utmanas i jakten på att ”vinna racet”.
Den tekniska utvecklingen har bidragit till en ökad tillgänglighet till artificiell intelligens för privatpersoner och verksamheter. En mängd nya produkter och tjänster kommer ut på marknaden med en direkt påverkan på människors vardag. Likt all utveckling leder de nya produkterna och tjänsterna till möjligheter inom mängder av områden, men även risker i att de kan missbrukas och användas i syfte att störa, förstöra och påverka vår vardag.
Våra personuppgifter – det nya guldet
Teknikutvecklingen är inget som sker vid sidan av våra liv utan den är sammanvävd med oss som individer, i form av våra personuppgifter. I medier har uppgifterna kallats både "den nya hårdvalutan" och "det nya guldet", eftersom de kartlägger oss som unika människor – våra vanor, preferenser och beteenden – och används i att föra utvecklingen framåt.
Här följer några exempel som illustration för att väcka reflektion kring hur teknikutvecklingen är sammanvävd med oss som privatpersoner.
AI-träning med användares data
Under förra året annonserade ett flertal stora techföretag och ägare av sociala medieplattformar att de påbörjade träning av sina AI-modeller med användares data. Det är viktigt att vara medveten om att AI-modeller kan tränas på användarens data. Därför bör varje användare fundera på vilken information som delas och om det är något som användaren, eller andra som eventuellt också omfattas, vill att en AI-modell ska spara och använda sig av för vidare träning. Det handlar exempelvis om texter som användaren bearbetar eller sammanfattar med hjälp av AI, eller annan data som delas för att exempelvis skapa en rolig bild eller video med AI:s hjälp.
Åldersverifiering
Flera sociala medieplattformar introducerade under 2025 även olika tekniska metoder för åldersverifiering i bland annat social media och videoplattformar. Detta i syfte att kontrollera om det är lämpligt att användaren får åtkomst till innehållet i exempelvis en app eller på en plattform (för bland annat spel, musik, chattar). I flera länder har åldersgränser införts för sociala mediekonton, däribland Australien, Danmark och Frankrike. Fler länder är på väg att införa åldersgränser. Inom EU föreslås även lösningar för att verifiera användarens ålder innan personen ges tillgång till sociala medier.
Även om åldersverifiering syftar till att skydda barn och unga från skadligt eller ett ”för vuxet” innehåll, kan det bli problematiskt om mer data om barn än nödvändigt behöver, eller är tänkt att, samlas in. I grunden behövs inte lika mycket information för att kontrollera ålder som för en fullständig identifiering av en användare. För att till exempel kontrollera att en användare har rätt att få tillgång till ett spel, räcker det att veta att användaren är äldre än åldersgränsen för spelet. Tjänsten behöver inte veta den exakta åldern. Medan det exempelvis för att få tillgång till ett bankkonto krävs information som identifierar vem användaren faktiskt är så att det är rätt person som får tillgång till kontot.
I valet av tekniska kontrolltekniker (exempelvis baserat på kontoinformation eller användarbeteende) bör och kan leverantörer av sådana tjänster välja lösningar som främjar integriteten och minimerar datainsamlingen (så kallade privacy-enhancing technologies).
Smart teknik som vi bär med oss
Smarta klockor, ringar och glasögon är exempel på bärbara enheter som vi använder i vardagen. De fortsätter att vidareutvecklats. Med stöd av AI finns nu glasögon som har delvis samma funktioner som en mobiltelefon. Glasögonen har en kamera för att ta bilder och skapa video. De kan översätta samtal i realtid och användas för att ringa och skicka meddelanden.
Samtidigt som funktionerna utökas samlas även mer information in, också från andra människor i omgivningen. Det är dock inte lika tydligt när inspelning görs med en kamera i glasögonens bågar jämfört med en mobiltelefon. Kameran är relativt osynlig och inspelningsfunktionen i bild och ljud är dold för andra utom användaren. IMY har publicerat tio råd om vad man bör tänka på om man använder smarta glasögon.
Läs mer om tio saker att tänka på om du använder smarta glasögon
När insamlingsverktygen även blir fler och integrerade, i exempelvis glasögon och klockor, möjliggör det en bredare insamling såväl som användning av den som har tillgång till personuppgifterna. Det är inte heller lätt att veta vad som sker med ”överflödig” information som spelats in om andra.
Världens just nu minsta dator – stor som ett saltkorn
Parallellt med utvecklingen av redan befintlig teknik tas också helt ny teknik fram. Ett exempel är den minsta datorn som någonsin skapats. Den är stor som ett saltkorn och får sin energi från radiovågor i luften. Med den nya mikrodatorn, som vare sig behöver sladdar eller batteri, tas ett stort steg mot osynliga och underhållsfria datorer.
Detta öppnar upp för ny användning inom mängder av områden, även om vi inte ser det på marknaden än på ett tag. Användningsområden för mikrodatorer med batterifri drift och underhållsfri utplacering är till exempel mätningar och kontroll av infrastruktur i smarta städer, inom jordbruket och för matsäkerhet, liksom för användning inom hälso- och sjukvården.
Samtidigt som den minimala datorn möjliggör nya användningsområden, kan den likt alla innovationer användas för dold datainsamling, kanske som små datorer invävda med fibrer i ett klädesplagg. I mikrodatorns fall kan detta ske med risk för att personuppgifter samlas in helt utan personens vetskap och behandlas på ett sätt som strider mot gällande regleringar och liten möjlighet till upptäckt för dig som person.
Integritetsvänlig teknikutveckling
Nya produkter och tjänster presenteras med allt kortare utvecklingscykler där fokus ofta är på annat än integritet. Det finns dock metoder och kompletterande tekniker som kan användas för att höja och bevara skyddet av personuppgifter, vilka bör tas i beaktande redan i ett tidigt utvecklingsskede. Vi som användare behöver kanske också bli bättre på att efterfråga integritetsvänlig teknik. Det finns således många möjligheter till vidare utveckling som sker på ett integritetsfrämjande sätt.
Min förhoppning är att integritetsbevarande tekniker inkluderas i diskussioner och utvecklingscykler och kan ses som en marknadsfördel och tillgång. Men även att vi alla i egenskap av privatpersoner ger oss själva lite tid till att reflektera kring var vi har våra personliga data och hur vi säkerställer vår egen personliga digitala suveränitet. Kanske redan på bussen eller tåget hem?
Christelle Bourquin, enhetschef på IMY
Läs mer om integritet och teknik
IMY sammanställer var fjärde år en rapport till regeringen om utvecklingen på IT-området när det gäller frågor som rör integritet och ny teknik. I den senaste rapporten ”Integritet och ny teknik 2020-2024”, lyftes fyra områden fram av särskilt intresse: artificiell intelligens, webbskrapning, ökad användning av biometriska data och integritetshöjande teknik.