Hoppa till innehåll på sidan

Grundläggande principer och rättslig grund – för vårdgivare

Här finns vägledning om de grundläggande principer som gäller för behandling av personuppgifter. Det finns också vägledning om vilka rättsliga grunder ni som vårdgivare kan använda.

 

Grundläggande principer

Hälso- och sjukvården behandlar en stor mängd personuppgifter och all behandling av personuppgifter som omfattas av bestämmelserna i dataskyddsförordningen, GDPR, måste följa de grundläggande principerna i GDPR. Det gäller till exempel vid journalföring.

Vad är personuppgifter?

Principerna gäller all personuppgiftsbehandling

De grundläggande principerna gäller för all personuppgiftsbehandling som utförs med stöd av GDPR. Principerna sätter de yttersta ramarna för vad som är ett tillåtet sätt att behandla personuppgifter på. Därför är det viktigt att som vårdgivare förstå principerna och att alltid tillämpa dem i verksamheten när ni behandlar personuppgifter.

Principerna innebär bland annat att ni

  • måste ha stöd både i GDPR och tillämplig kompletterande rätt
  • bara får samla in personuppgifter för specifika, särskilt angivna och berättigade ändamål
  • bara får behandla de personuppgifter som är nödvändiga för ändamålen
  • ska se till att personuppgifterna är riktiga
  • ska radera personuppgifterna när de inte längre behövs
  • ska skydda personuppgifterna
  • ska kunna visa hur ni lever upp till GDPR och tillämplig kompletterande rätt.

Grundläggande principer enligt GDPR

Artikel 5 i GDPR

Rättslig grund

När ni som vårdgivare vill behandla personuppgifter i hälso- och sjukvårdsverksamheten måste ni ha stöd i någon av de rättsliga grunderna. Utan en rättslig grund är behandlingen av personuppgifter inte laglig. Ni behöver också ta hänsyn till övriga bestämmelser i GDPR och till kompletterande rätt, till exempel patientdatalagen, när ni behandlar personuppgifter.

Rättslig grund för att behandla personuppgifter inom hälso- och sjukvården

Vårdgivare kan använda sig av de rättsliga grunderna:

Rättslig förpliktelse innebär att det finns lagar eller regler som gör att den personuppgiftsansvariga måste behandla vissa personuppgifter i sin verksamhet. Det kan exempelvis vara skyldigheten att föra patientjournal enligt patientdatalagen.

Uppgift av allmänt intresse eller myndighetsutövning tillåter att ni behandlar personuppgifter i er myndighetsutövning eller när ni utför uppgifter av allmänt intresse. Den här grunden används framför allt av myndigheter, men också av exempelvis företag inom hälso- och sjukvård och skola.

Uppgiften av allmänt intresse eller myndighetsutövningen ska ha stöd i kompletterande rätt. Inom hälso- och sjukvården kan det till exempel vara hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Skydd av intressen som är av grundläggande betydelse för den registrerade eller för en annan fysisk person kan vara en rättslig grund om en patient inte kan samtycka vid till exempel akut vård.

Samtycke kan i undantagsfall användas som en rättslig grund inom hälso- och sjukvården. I en vårdsituation är det dock vanligen svårt att nå upp till de krav som ställs i GDPR på ett samtycke eftersom det råder ett ojämlikt förhållande mellan vårdgivaren och patienten.

 

Rättslig förpliktelse för hälso- och sjukvården

Rättslig förpliktelse för hälso- och sjukvården finns i flera olika regelverk.

  • Hur vårdgivare ska behandla patientuppgifter, till exempel vad gäller kravet på att föra patientjournal, anges i patientdatalagen (2008:355).
  • Skyldigheter för vårdpersonal anges i patientsäkerhetslagen (2010:659).
  • Vårdgivares övergripande ansvar för att ge god vård, vilket bland annat förutsätter behandling av hälsodata, anges i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).
  • Skyldigheter vad gäller rapportering och behandling av uppgifter om smittsamma sjukdomar anges i smittskyddslagen (2004:168).
  • Vilka krav som ställs vid forskning anges bland annat i etikprövningslagen (2003:460) och lagen (2024:1146) om vissa forskningsdatabaser.
  • Bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt och när uppgifter får lämnas ut finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) när det gäller offentliga vårdgivare. För privata vårdgivare finns bestämmelserna i patientsäkerhetslagen (2010:659).

Behandlingen ska vara nödvändig

För flera av de rättsliga grunderna krävs det att personuppgiftsbehandlingen ska vara nödvändig för att grunden ska kunna användas. Det gäller till exempel när ni fullgör en rättslig förpliktelse, när ni utför en uppgift av allmänt intresse eller vid skydd av intressen som är av grundläggande betydelse.

Om en arbetsuppgift kan utföras nästan lika enkelt och billigt utan att personuppgifter behandlas, är det enligt GDPR inte nödvändigt att behandla personuppgifter. Det kanske går lika bra att använda anonyma uppgifter.

Om behandlingen leder till effektivitetsvinster kan behandlingen anses vara nödvändig och tillåten. Myndigheter och företag skulle i teorin kunna bedriva sin verksamhet och utföra sina uppgifter manuellt, utan att behandla personuppgifter automatiskt. Det är dock inte ett realistiskt alternativ. Att använda tekniska hjälpmedel och därmed behandla personuppgifter automatiskt leder till effektivitetsvinster. En sådan effektivitetsvinst innebär normalt att en behandling anses nödvändig och därmed är den tillåten enligt GDPR.

Rättslig grund för ­behandling av personuppgifter

Artikel 6 i GDPR

Dokumentera era val av rättslig grund och informera de registrerade

Dokumentera hur ni resonerar när ni väljer rättslig grund. Ni måste identifiera den rättsliga grunden innan ni påbörjar behandlingen av personuppgifter. Det är viktigt bland annat eftersom de registrerade har rätt att bli informerade om vilken rättslig grund som används för att behandla deras personuppgifter.

Den registrerades rättigheter  –  för vårdgivare

Dina rättigheter i vården

Följ alltid hela GDPR

Förutom kravet på rättslig grund måste ni också uppfylla andra krav och följa övriga bestämmelser i GDPR. Möjligheten att behandla personuppgifter begränsas av de grundläggande principerna och andra krav som tillkommer för vissa typer av personuppgifter, till exempel känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser.

Känsliga personuppgifter

Vissa personuppgifter är till sin natur särskilt känsliga och har därför ett starkare skydd. De kallas för känsliga personuppgifter. Det är som huvudregel förbjudet att behandla känsliga personuppgifter, men det finns undantag i GDPR. Personuppgifter om hälsa räknas som känsliga personuppgifter. Även andra personuppgifter som exempelvis uppgifter om en persons sexualliv eller sexuella läggning, genetiska uppgifter och biometriska uppgifter räknas som känsliga personuppgifter.

Inom hälso- och sjukvården behandlas ett stort antal uppgifter om hälsa och även andra kategorier av känsliga personuppgifter kan behöva behandlas. Innan ni börjar behandla känsliga personuppgifter måste ni veta vilken rättslig grund ni använder er av i GDPR och vilket stöd ni har för behandlingen av känsliga personuppgifter.

Känsliga personuppgifter

Artikel 9.2 i GDPR

Kunskapsfilmer om GDPR

Vill du lära dig mer om GDPR? I våra kunskapsfilmer på IMY play får du en snabb genomgång av de viktigaste delarna i dataskyddsförordningen.

IMY play

Vårdpersonal med stetoskop kollar i telefonen

Kunskapsfilmer om GDPR

Vill du lära dig mer om GDPR? I våra kunskapsfilmer på IMY play får du en snabb genomgång av de viktigaste delarna i dataskyddsförordningen.

IMY play

 

Hur kan en behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården se ut?

Exempel på stöd för behandling av personuppgifter vid journalföring av patientuppgifter

Checklista

Checklista

Följ de grundläggande principerna i artikel 5 GDPR i samtliga steg
  • 1

    Rättslig grund

    Bestäm vilken rättslig grund som ska användas för att behandla personuppgifter. Bestämmelser om detta finns i artikel 6 GDPR.

    Enligt artikel 6.1 c GDPR kan rättslig förpliktelse vara en rättslig grund.

     

  • 2

    Rättslig förpliktelse i kompletterande rätt

    Om rättslig förpliktelse används som rättslig grund behöver stöd för förpliktelsen finnas i kompletterande rätt.

    Vid journalföring gäller att en patientjournal ska föras för varje patient och den ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård, det anges i 3 kap. 1 § patientdatalagen (2008:355).

  • 3

    Nödvändig behandling

    För att behandlingen ska vara laglig krävs också att behandlingen är nödvändig. Det är den personuppgiftsansvarige som ska göra en bedömning av om behandlingen av personuppgifter är nödvändig.

  • 4

    Känsliga personuppgifter

    I en journal finns bland annat uppgifter om hälsa, som är känsliga personuppgifter enligt GDPR. Känsliga personuppgifter får bara behandlas om det finns stöd för det i artikel 9.2 GDPR.

     

    Stöd för behandling av känsliga personuppgifter vid journalföring finns i artikel 9.2 h GDPR som anger att känsliga personuppgifter får behandlas för hälso- och sjukvårdsändamål om behandlingen av personuppgifter är nödvändig för bland annat medicinsk diagnos, tillhandahållande av hälso- och sjukvård och behandling.

     

    En förutsättning är dock att uppgifterna behandlas av eller under ansvar av en yrkesutövare som omfattas av tystnadsplikt, enligt artikel 9.3 GDPR. 

     

    Bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och i patientsäkerhetslagen (2010:659).

  • 5

    Ändamål vid journalföring av patientuppgifter

    I nationell rätt anges för vilka ändamål som personuppgifter får behandlas. Enligt patientdatalagen får vårdgivare behandla personuppgifter inom hälso- och sjukvården om det behövs för att fullgöra de skyldigheter som anges i 3 kap. patientdatalagen.

  • 6

    Patientjournal ska föras

    Enligt 3 kap. 1 § patientdatalagen ska en patientjournal föras vid vård av en patient. En patientjournal får inte vara gemensam för flera patienter utan ska föras för varje patient. Syftet med att föra en patientjournal är enligt 3 kap. 2 § patientdatalagen i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. Patientjournalen ska även vara en informationskälla för till exempel patienten själv, för uppföljning, tillsyn och forskning.

Några exempel på stöd vid behandling av personuppgifter

Tabell med exempel på stöd vid behandling av personuppgifter - för vårdgivare. Samma information finns här nedanför.

 

Rättslig grund enligt artikel 6 i GDPR

Artikel 6.1 c Rättslig förpliktelse

Undantag enligt artikel 9 i GDPR

Artikel 9.2 h Hälso- och sjukvårdsändamål

Kompletterande rätt, till exempel

3 kap. 1 § patientdatalagen (2008:355)

Rättslig grund enligt artikel 6 i GDPR

Artikel 6.1 c Rättslig förpliktelse

Undantag enligt artikel 9 i GDPR

Artikel 9.2 i Folkhälsoskäl

Kompletterande rätt, till exempel

Smittskyddslagen (2004:168), till exempel 2 kap. 2 § och 3 kap. 1 §

Rättslig grund enligt artikel 6 i GDPR

Artikel 6.1 e Uppgift av allmänt intresse

Undantag enligt artikel 9 i GDPR

Artikel 9.2 h Hälso- och sjukvårdsändamål

Kompletterande rätt, till exempel

7 kap. patientdatalagen (2008:355)

Rättslig grund enligt artikel 6 i GDPR

Artikel 6.1 e  Uppgift av allmänt intresse eller


Artikel 6.1 a Samtycke

Undantag enligt artikel 9 i GDPR

Artikel 9.2 j Forskning

Kompletterande rätt, till exempel

Etikprövningslagen (2003:460)

Lagen (2024:1146) om vissa forskningsdatabaser

Eventuellt även särskilda registerlagar

Rättslig grund enligt artikel 6 i GDPR

Artikel 6.1 b Avtal (om patienten är part) eller 

Artikel 6.1 c Rättslig förpliktelse

Undantag enligt artikel 9 i GDPR

Artikel 9.2 f Rättsliga anspråk

Kompletterande rätt, till exempel

Socialförsäkringsbalken

Eventuellt särskilda regler

Rättslig grund enligt artikel 6 i GDPR

Artikel 6.1 a Samtycke

Undantag enligt artikel 9 i GDPR

9.2 h och j Hälso- och sjukvårdsändamål och forskning och statistik

Kompletterande rätt, till exempel

4 kap. biobankslagen (2023:38)

 

Senast uppdaterad: 2 februari 2026
Sidans etiketter Dataskydd