Hoppa till innehåll på sidan

Var fjärde ansökan om kamerabevakning onödig

Publicerad: 20 november 2023
Var fjärde ansökan om kamerabevakning till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) kräver inte tillstånd och skickas därmed in i onödan. Det visar statistik för de senaste fem åren som IMY presenterar i rapporten Vägledning vid kamerabevakning.

Offentliga aktörer, som exempelvis kommuner och myndigheter, och andra som utför en uppgift av allmänt intresse, som exempelvis fristående skolor och privata vårdgivare, behöver tillstånd av IMY för kamerabevakning på platser dit allmänheten har tillträde. IMY har nu sammanställt alla ansökningar myndigheten har fått de senaste fem åren, mellan 1 augusti 2018 och 30 juni 2023.

Fler än var fjärde ansökan som IMY tar emot kräver inte tillstånd enligt kamerabevakningslagen och skickas därmed in i onödan. Det kan exempelvis handla om att aktören inte behöver söka tillstånd eller att ansökan gäller ett område dit allmänhet inte har tillträde, vilket också gör att bevakningen inte kräver tillstånd.

– Många verksamheter efterfrågar mer information om kamerabevakning. Vår förhoppning är att vår nya vägledning om kamerabevakning ska underlätta i det praktiska arbetet, säger Jenny Bård, chef för enheten för kamerabevakning på IMY.

Var tionde ansökan beviljas inte

6 av 10 av alla inkomna ansökningar beviljas helt eller delvis. I en tredjedel av fallen, 33 procent, har IMY beviljat ansökningarna i sin helhet. I knappt en fjärdedel, 24 procent, har IMY delvis beviljat ansökningarna. Det betyder att tillstånd exempelvis kan ha beviljats för en del av den ansökta tiden per dygn eller för en del av det geografiska område som tillstånd ansöktes för.

I knappt var tionde ansökan, 9 procent, har IMY inte beviljat tillstånd. När en ansökan inte blir beviljad beror det på att IMY har bedömt att kamerabevakningen inte är förenlig med gällande lagstiftning.

– Intrånget för enskilda måste stå i proportion till den nytta som övervakningen innebär. Vi behöver följa de regelverk som gäller för att säkerställa att vi inte får en övervakning i samhället som inte är motiverad, säger Jenny Bård.

De flesta ansökningarna om kamerabevakning de senaste fem åren kommer från skolor, följt av vårdinrättningar och fritidsanläggningar samt kommuner som vill bevaka gator och torg. Det vanligaste skälet för att söka tillstånd är att förebygga brott.

Även tillståndsfri bevakning måste följa lagen

– Att det inte krävs tillstånd till kamerabevakning innebär inte att bevakningen per automatik är tillåten. Verksamheter som vill kamerabevaka måste alltid göra en bedömning av om bevakningen är laglig och dokumentera sina resonemang. Det ska vara tydligt hur verksamheterna har gjort sin bedömning av att kamerabevakningen är tillåten, säger Jenny Bård.

IMY:s rapport Vägledning vid kamerabevakning innehåller råd och rekommendationer till alla som planerar att sätta upp kamerabevakning. På IMY:s hemsida finns också information.

Vägledning vid kamerabevakning

Sex goda råd vid kamerabevakning

  1. Säkerställ att du uppfyller grundläggande krav så att du följer GDPR och kamerabevakningslagen.
  2. Dokumentera dina bedömningar skriftligt.
  3. Beskriv behovet av kamerabevakning och bedöm intrånget i integriteten
  4. Värna om integriteten genom att exempelvis begränsa kamerans upptagningsområde och tiden för bevakningen.
  5. Se till att du informerar om bevakningen med tydliga skyltar på lämpliga platser.
  6. Välj och ställ krav på att den teknik som används för bevakningen är integritetsfrämjande. Det går exempelvis att bevaka med värmekameror och andra sensorer på platser där det inte är nödvändigt med personbevakning.

För mer information kontakta

Jenny Bård, chef för enheten för kamerabevakning, 08-657 61 54
Presstjänsten, 08-515 154 15

Senast uppdaterad: 20 november 2023
Sidans etiketter Kamerabevakning
Senast uppdaterad: 20 november 2023
Sidans etiketter Kamerabevakning