CSAM-förordningen (Chat Control 2.0) och ett tryggt informations­samhälle

Sexuella övergrepp mot barn på nätet ökar i takt med att samhället blir alltmer uppkopplat. Sexuella övergrepp mot barn är allvarliga brott och att bekämpa dem är ett legitimt mål som ligger i alla medborgares intresse.

Enligt förslaget till den nya CSAM-förordningen (CSAM är en förkortning av ”child sexual abuse material”) kommer leverantörer som tillhandahåller kommunikations- och molnlagringstjänster kunna bli ålagda att spåra hela eller delar av sina tjänster för att söka efter material med sexuella övergrepp mot barn och grooming (vuxnas kontaktsökning med barn i sexuellt syfte). Det kommer att ske genom att en nationell myndighet utfärdar en så kallad spårningsorder. Sökningen avgränsas inte till enskilda användare av tjänsten utan det är tjänsten i sig som spårningsordern omfattar. Om en leverantör av en kommunikations- eller molnlagringstjänst får en spårningsorder innebär det att leverantören utifrån hur spårningsordern är utformad ska skanna innehållet för att söka efter material innehållande sexuella övergrepp mot barn eller grooming.

Många av oss använder telefonitjänster och kommunikationsappar som Messenger och WhatsApp på daglig basis. Vi är också flitiga användare av olika typer av molnlagringstjänster som OneDrive och Dropbox. Idag används kryptering i allt större utsträckning för att skydda informationen. Att obehöriga inte får del av uppgifterna har betydelse både för enskilda och verksamheter, men också för samhället som helhet.

Krypterad kommunikation kan inte skannas. Idag finns det därför enbart två tillvägagångssätt för att analysera innehållet i krypterat material. Det ena sättet är att man bryter krypteringen och avläser innehållet i klartext. Det andra tillvägagångssättet är att man avläser innehållet lokalt i själva kommunikationsenheten (till exempel datorn eller mobiltelefonen) innan krypteringen sker eller efter att meddelandet har dekrypterats.

Om leverantörer som tillhandahåller kommunikations- och molnlagringstjänster behöver försvaga eller helt upphöra med sina krypteringslösningar för att kunna uppfylla en spårningsorder påverkar det i stor utsträckning konfidentialiteten. Eftersom det är den personuppgiftsansvarige som ska säkerställa att personuppgifter inte sprids på ett obehörigt sätt enligt dataskyddsförordningen, kan en sämre säkerhet leda till att den personuppgiftsansvarige inte längre kan använda tjänster som tillhandahålls av en leverantör som har fått en spårningsorder. Det innebär i sin tur en risk för att digitaliseringen generellt försvåras och att likvärdiga tjänster får mycket olika förutsättningar att kunna upprätthålla användarnas säkerhet utifrån om man får en spårningsorder eller inte.

IMY anser att informationssäkerheten måste värnas eftersom det är en grund för en korrekt hantering av personuppgifter och en garant för att de inte hamnar i orätta händer. IMY anser att det tydligt bör anges i förordningen att en spårningsorder inte ska innebära att kryptering förbjuds eller försvagas. IMY anser vidare att genomsökning av ljudkommunikation inte ska omfattas av de spårningsskyldigheter som kan fastställas genom en spårningsorder då det är särskilt integritetskränkande.

Det är positivt att EU har höga ambitioner vad gäller bekämpningen av sexuella övergrepp mot barn. Det är en viktig del i ett tryggt informationssamhälle att inte bli utsatt för brott i den digitala världen. För ett tryggt informationssamhälle är det också viktigt att vi vet vem som kan ta del av vad och hur vi kan kommunicera säkert. Även barn måste kunna kommunicera på ett tryggt sätt. Barn ska till exempel kunna söka hjälp om de har utsatts för brott utan att riskera att de uppgifterna sprids till obehöriga. IMY är övertygad om att det går att hitta en väl avvägd och balanserad lösning för att bekämpa sexualbrott mot barn som sker via nätet och samtidigt värna enskildas – såväl vuxnas som barns – rätt till personlig integritet.

Per Nydén, jurist