Hur påverkas nuvarande regler av förslagen i kamerabevaknings­utredningen?

I det här blogginlägget beskriver vi i korthet vad de nya förslagen innebär för de som tidigare har behövt ansöka om tillstånd samt vad det betyder för IMY:s verksamhet vad gäller kamerabevakning.

2023 års kamerabevakningsutredning föreslår att tillståndskravet i kamerabevakningslagen (2018:1200) tas bort den 1 juli 2025. I dagsläget behöver myndigheter och andra som utför en uppgift av allmänt intresse som huvudregel ansöka om tillstånd hos IMY om bevakningen ska ske av en plats dit allmänheten har tillträde. Detta är huvudregeln, men det finns undantag för exempelvis vissa brottsbekämpande myndigheter.

Reglerna kommer fortfarande att gälla

Om tillståndskravet tas bort helt och hållet innebär det att processen med att sätta upp kameror kan gå snabbare för de som tidigare har behövt ansöka om tillstånd. Det betyder dock inte att övriga regler för kamerabevakning slutar gälla. Alla som vill sätta upp en kamera som filmar människor behöver fortfarande bedöma om bevakningen är förenlig med reglerna i kamerabevakningslagen och dataskyddsförordningen, GDPR, och undersöka om andra åtgärder kan vara tillräckliga för att skapa trygghet och säkerhet. Det är viktigt att inte slentrianmässigt ha kamerabevakning, utan att först dokumentera vad som har hänt på den aktuella platsen.

Viktiga och svåra avvägningar ska göras av den som kamerabevakar

Om tillståndskravet försvinner är det inte längre IMY som prövar om en bevakning ska tillåtas eller inte. Det blir då upp till myndigheter och andra som utför en uppgift av allmänt intresse att själva göra en intresseavvägning för att se om intresset av att bevaka väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Detta gäller oavsett om allmänheten har tillträde till platsen som ska bevakas eller inte.

Bedömningen ska göras innan bevakningen påbörjas, men också om bevakningen eller förhållandena på den plats som bevakas ändras på ett betydande sätt. Intresseavvägningen ska dokumenteras i en så kallad dokumenterad intresseavvägning och den som bevakar ska även ha en förteckning med vissa uppgifter om den bevakning man bedriver eller som har upphört de senaste fem åren. Särskilda regler föreslås för kamerabevakning i brottsbekämpande verksamhet. 

En annan förändring bland de nya förslagen är att brottsbekämpande myndigheter får utökade möjligheter att kamerabevaka i den brottsbekämpande verksamheten. Bland annat genom att intresset av att bevaka kan anses väga tungt på fler platser än tidigare och att fler tillfälliga undantag från att göra en dokumenterad intresseavvägning, som nu föreslås byta namn till särskild intresseavvägning, införs.

IMY satsar på vägledning

Kamerabevakning medför svåra avvägningar mellan olika intressen. IMY är medveten om att bedömningarna i det nya lagförslaget kan bli svåra att göra, särskilt för aktörer som har ont om resurser eller kompetens inom dataskydd. IMY avser därför att löpande komma med ytterligare vägledning gällande kamerabevakning under tiden fram till den 1 juli 2025. Det gäller vägledning för såväl olika typer av aktörer som har eller vill sätta upp kamerabevakning som för olika typer av områden som ska kamerabevakas.

Nuvarande tillståndsregler gäller tills ny lag börjar gälla

Det är viktigt att framhålla att fram till dess att tillståndskravet eventuellt tas bort gäller de nuvarande reglerna i kamerabevakningslagen. Det betyder att myndigheter och andra som utför en uppgift av allmänt intresse som huvudregel fortfarande behöver ansöka om tillstånd om man ska bevaka en plats dit allmänheten har tillträde. IMY fortsätter att handlägga de ansökningar som har kommit in och kommer in till myndigheten. Den som redan har ansökt hos IMY om tillstånd till kamerabevakning behöver alltså inte göra något särskilt med sin ansökan med anledning av det nya lagförslaget.

Nuvarande tillstånd är tillräcklig dokumentation av intresseavvägning

Om tillståndsplikten upphör enligt utredningens förslag, kommer de tillstånd som IMY har utfärdat att upphöra att gälla. Man måste alltså inte ansöka om eller be att IMY upphäver de tidigare tillstånden. Även när ett tillstånd har slutat gälla, kan den som har haft ett tillstånd fortfarande ha nytta av det. En kamerabevakning som har skett med ett tillstånd kan nämligen fortsätta utan att det behöver göras någon ny intresseavvägning, så länge bevakningen i sig och förhållandena på platsen inte ändras på ett betydande sätt. Det tidigare tillståndet anses då som en tillräcklig dokumentation av den intresseavvägning som redan har gjorts.

IMY:s beslut om tillstånd samt praxis från domstolar avseende tillstånd kommer också fortsätta att vara relevanta för aktörer som vill kamerabevaka, eftersom intresseavvägningen för aktörer som inte är brottsbekämpande ska tillämpas på samma sätt som tidigare.

Ökat behov av granskning

Om kravet på tillstånd till kamerabevakning tas bort innebär det att IMY kommer att behöva granska mer kamerabevakning. IMY kommer alltså granska fler aktörer som kamerabevakar och kan också komma att göra andra typer av tillsyn än idag. Det är dock viktigt att påpeka att IMY som sagt även kommer att fortsätta vägleda olika aktörer i arbetet med kamerabevakning, så att det blir lättare att följa reglerna i dataskyddsförordningen, GDPR, och kamerabevakningslagen.

Sammanfattning

• Lagförslaget innebär att den som vill kamerabevaka och tidigare har behövt ansöka om tillstånd själv måste göra den ofta svåra, men viktiga, avvägningen mellan bevakningsintresset och den enskildes intresse av att inte bli bevakad.
• De svåra bedömningarna gör att IMY behöver öka sina insatser för att vägleda och granska för att se till att reglerna i kamerabevakningslagen och dataskyddsförordningen följs. 
• Nuvarande tillståndsregler gäller till dess att utredningens förslag eventuellt har röstats igenom i riksdagen och ändringarna har trätt i kraft.

Jenny Bård
Enhetschef vid enheten för kamerabevakning på IMY