Stort behov av en tydlig och aktiv integritets­skydds­politik

Den norska utredningen beskriver hur samhället för närvarande genomgår en digital transformation som berör alla samhällssektorer och hela samhället. Digitaliseringen har resulterat i att allt fler personuppgifter samlas in, används och återanvänds. Personuppgifterna bidrar till bra och effektiva tjänster för medborgarna, men digitaliseringen sker också ofta på bekostnad av integriteten. 

Utvecklingen av ny teknik sker snabbt, och teknik som ena dagen framstår som kontroversiell eller framtidsfantasier kan snabbt normaliseras och bli allmänt accepterad. Samtidigt försvagas integriteten gradvis, och nästan omärkligt. Det är svårt att förutse den tekniska utvecklingen och dess konsekvenser. Eventuella skadliga effekter kan vara svåra att motverka om tekniken redan har fått stor spridning, konstaterar den norska utredningen. 

Integritet – inte bara en juridisk fråga

Trots att integritet i grunden handlar om vilken typ av samhälle vi vill leva i, i dag och i framtiden, påtalar utredningen att integritet och dataskydd ofta behandlas som ett smalt expert- eller nischområde. Integritet diskuteras ofta som en juridisk fråga. Utredningen vill att diskussioner om integritet i stället görs till en relevant och mer central fråga i samhällsdebatten. Då är det nödvändigt att integritet förstås och beskrivs som ett värde som bidrar till att värna och bygga förtroende i samhället, inte som en broms eller ett nödvändigt ont för att undvika sanktioner. 

Den norska utredningens ansats och slutsatser ligger helt i linje med hur vi på IMY har formulerat vår långsiktiga målbild – att dataskydd och integritet ska ges ett större fokus på alla nivåer i samhället. Det är också slående hur väl den norska utredningens centrala slutsats överensstämmer med den viktigaste rekommendationen IMY gav i vår Integritetsskyddsrapport 2020 – att Sverige behöver en integritetsskyddspolitik. 

Hållbar digitalisering

I Integritetsskyddsrapport 2020 underströk vi behovet av en tydlig integritetsskyddspolitik för Sverige. Vi beskrev det som ett väl definierat politikområde som konkretiserar mål och åtgärder för att säkerställa människors rätt till privatliv och rätten till självbestämmande i samband med behandling av personuppgifter. Med anledning av tempot, omfattningen och komplexiteten i den pågående teknikutvecklingen behöver Sverige säkerställa att vi inte bygger in oss i en storskalig insamling och användning av data som är oetisk, olaglig eller på ett allvarligt sätt inskränker kommande generationers mänskliga fri- och rättigheter. Digitaliseringen behöver helt enkelt vara hållbar. 

I mars 2022 kommenterade regeringen IMY:s Integritetsskyddsrapport i en skrivelse till riksdagen (Skr. 2021/22:203). Regeringen delade IMY:s uppfattning att det är viktigt att det finns tydliga mål och åtgärder vad gäller integritetsskyddsfrågor. I skrivelsen konstaterades att frågor som rör skyddet för den personliga integriteten spänner över ett brett område och är horisontella till sin natur, det vill säga att de aktualiseras i alla olika delar av samhället. Mot denna bakgrund underströk regeringen att integritets- och dataskyddsaspekter behöver uppmärksammas inom i princip alla områden och lyftas in tidigt i processer. Arbetssätt och kompetens behöver fortsätta att utvecklas. 

Sveriges fortsatta prioriteringar

Sedan några veckor tillbaka har Sverige en ny regering. Första halvåret 2023 är Sverige också ordförande i EU. Tillsammans med de tidigare ordförandeländerna Tjeckien och Frankrike har Sverige sedan tidigare utformat en riktning i ett så kallat trioprogram*. En av programmets prioriteringar är frågan om digitalisering. Inom ramen för EU:s digitala kompass 2023 kommer Sverige bland annat att fortsätta arbetet med kommissionens förslag till AI-förordning. I trioprogrammet skriver länderna att ”den digitala utvecklingen måste skydda våra värden, våra grundläggande rättigheter och vår säkerhet samt vara socialt balanserad”. 

Liknande analyser i Sverige och Norge

IMY beskrev i vår Integritetskyddsrapport 2020 behovet av konkreta åtgärder, till exempel att främja integritetsvänlig innovation och att ställa krav på noggranna riskbedömningar vid utformningen av nya lagar. Den norska utredningen påtalar samma behov. Andra förslag från den norska utredningen är till exempel att ägna särskild uppmärksamhet åt utsatta grupper, inklusive barn och unga, att utnyttja det nationella utrymmet för reglering och att offentlig verksamhet ska gå i täten för integritetsvänlig digitalisering. 

Vi på IMY ser fram emot att på olika sätt fortsätta bistå Sveriges nya regering i utformningen av mål och åtgärder på integritetsskyddsområdet. Vi vill se en hållbar och integritetsvänlig digitalisering. Vi är också övertygade om att det går att värna människors trygghet och samhällets säkerhet, utan omotiverad kartläggning och övervakning. De förstärkta anslag som regeringen aviserade i budgetpropositionen förra veckan ger oss möjlighet att medverka med ännu större kraft i den utvecklingen.

Karin Lönnheden,
stabschef 

* De tre medlemsländer som innehar ordförandeskapet efter varandra kallas för en ”ordförandeskapstrio”. Trion har ett nära samarbete med varandra och sätter upp långsiktiga mål och utarbetar en agenda för deras gemensamma 18-månadersperiod. Sverige ingår i ordförandeskapstrio tillsammans med Frankrike och Tjeckien och deras gemensamma agenda – det så kallade trioprogrammet – presenterades i december 2021.