Hoppa till innehåll på sidan

En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att före­bygga och bekämpa våld mot barn 

SOU 2022:70

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har granskat förslaget huvudsakligen utifrån myndighetens uppgift att arbeta för att människors grundläggande fri- och rättigheter skyddas i samband med behandling av personuppgifter.

IMY lämnar följande synpunkter.

I avsnitt 15.5.2 gör utredningen bedömningen att möjligheten att utvidga insamlingen av data från vissa verksamheter, exempelvis ungdomsmottagningar, bör ses över. Sekretessbestämmelser och dataskydd beskrivs i det sammanhanget vara viktigt för att skydda den personliga integriteten. IMY instämmer i att detta är viktigt och vill även framhålla att dataskyddsperspektivet är viktigt att beakta i det fortsatta arbetet med flera av de förslag och bedömningar som utredningen lämnar.

Med personuppgifter avses enligt artikel 4.1 i dataskyddsförordningen varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person, varvid en identifierbar fysisk person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras särskilt med hänvisning till en identifierare som ett namn, ett identifikationsnummer, en lokaliseringsuppgift eller onlineidentifikatorer eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet. Personuppgifter är alltså ett brett begrepp och IMY uppfattar det som att ett flertal av de förslag och bedömningar som utredningen lämnar kan innebära eller förutsätta behandling av personuppgifter.

Ett exempel på förslag som syntes förutsätta behandling av personuppgifter är förslaget om att Folkhälsomyndigheten ska få i uppdrag att verka för kunskaps- och metodutveckling samt kunskapsförmedling (avsnitt 14.5). I skälen anges att Folkhälsomyndigheten i genomförandet av uppdraget kan behöva samla data som rör våld mot barn från berörda statistikproducerande myndigheter och vid behov komplettera med andra behövliga data samt regelbundet sammanställa och presentera statistik inom området våld mot barn. Det anges inte närmare vilken typ av data som kan behöva samlas in, men om det är fråga om personuppgifter behöver förslaget bedömas utifrån det dataskyddsrättsliga regelverket.

Det framstår också som att förslaget om en ny lag med vissa bestämmelser om kommuners ansvar för att förebygga och bekämpa våld mot barn (avsnitt 1.1 och 14.8) kan innebära behandling av personuppgifter. Förslaget innebär bland annat att kommuner ska genomföra vissa kartläggningar och analyser samt ta fram en lägesbild och en åtgärdsplan, varvid barns synpunkter ska inhämtas och beaktas. Inhämtandet av barns synpunkter skulle kunna utgöra behandling av personuppgifter, men även kartläggningen och analysen i övrigt beroende på hur arbetet utförs.

I avsnitt 15.5.1 föreslås att Folkhälsomyndigheten ska få ansvar för att initiera, genomföra och samordna ett utvecklingsarbete som syftar till att barns synpunkter och erfarenheter relaterat till våld och våldsutsatthet ska tillvaratas i högre utsträckning, exempelvis genom olika typer av brukarundersökningar, och att myndigheten ska följa upp våld mot barn genom en nationell prevalensundersökning. Beroende på hur sådana undersökningar genomförs kan de innebära behandling av personuppgifter.

Vidare föreslås att ett flertal myndigheter ska få i uppdrag att göra vissa kartläggningar, underökningar, analyser och informationsinsatser (t.ex. avsnitt 15.1.1, 15.1.2, 15.2.1, 15.2.2 och 15.2.3). I vissa fall anges att synpunkter från enskilda, som barn och föräldrar med funktionsnedsättningar, ska inhämtas i arbetet. Även sådana typer av arbeten skulle kunna innebära behandling av personuppgifter.

Mot bakgrund av ovan anser IMY att en integritetsanalys behöver göras i den fortsatta beredningen av förslagen i betänkandet. Som ett första steg behöver det kartläggas vilken behandling av personuppgifter som förslagen medför eller förutsätter. Utifrån en sådan kartläggning måste det bland annat göras bedömningar av om det finns en rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen enligt artikel 6 i dataskyddsförordningen. Vid behandling av särskilda kategorier av personuppgifter (så kallade känsliga personuppgifter) är sådan behandling förbjuden enligt artikel 9.1 i dataskyddsförordningen och får bara behandlas om det finns ett tillämpligt undantag från förbudet i artikel 9.2. IMY har utarbetat en vägledning för integritetsanalys till stöd för den som tar fram författningsförslag (1). Vägledningen innehåller en metod för att analysera om ett förslag är förenligt med framför allt bestämmelserna i dataskyddsförordningen.

En integritetsanalys är inte bara nödvändig när det gäller de förslag som lämnas i det aktuella betänkandet, utan behöver också ske i sådant fortsatt utredningsarbete som föreslås. Därmed behöver en integritetsanalys bland annat göras i en eventuell framtida undersökning av Skolverket om förutsättningarna för att införa ett enkätsystem för kartläggning av omständigheter kopplat till våld i form av kränkningar och mobbning i enskilda förskolor och skolor (avsnitt 15.1.5). Även vid en eventuell översyn av reglerna om den officiella statistiken (avsnitt 15.5) behöver en integritetsanalys göras.

Slutligen uppfattar IMY att förslagen kan ge upphov till behandling av personuppgifter om flera kategorier av registrerade, däribland barn. I det sammanhanget kan det nämnas att personuppgifter om barn anses vara särskilt skyddsvärda. (2) Utredningen har beskrivit förslagens konsekvenser för barn och barns rättigheter på olika sätt, bl.a. utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). I den fortsatta beredningen av förslagen och bedömningarna i betänkandet bör det även fästas vikt vid barnets rätt till privat- och familjeliv enligt bland annat artikel 16 i barnkonventionen och dataskyddsförordningen.

Fotnoter

1) vagledning-for-integritetsanalys.pdf (pdf, 532 kB) (imy.se)
2) Jfr skäl 38 till dataskyddsförordningen.


Detta yttrande har beslutats av den tillförordnade enhetschefen Linn Sandmark efter föredragning av juristen Nadja Zandpour.

Linn Sandmark, 2023-05-17 (Det här är en elektronisk signatur)

Senast uppdaterad: 17 maj 2023
Sidans etiketter Dataskydd