Kamerabevakning för ett bättre djurskydd

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har granskat förslaget huvudsakligen utifrån myndighetens uppgift att arbeta för att människors grundläggande fri- och rättigheter skyddas i samband med behandling av personuppgifter.

Förslaget om att införa en skyldighet att kamerabevaka vissa arbetsplatser kommer att påverka den personliga integriteten och leda till ökade integritetsrisker för anställda inom de aktuella verksamheterna, huvudsakligen slakterierna. Det ställer krav på noggranna avvägningar för att intrånget i den personliga integriteten ska stå i proportion till behovet och nyttan av uppgiftslämnandet. IMY noterar att utredningen har genomfört en grundlig integritetsanalys och bedömer att förslagen i stort är väl avvägda ur integritetssynpunkt. IMY anser dock att vissa delar av förslaget behöver analyseras djupare och övervägas ytterligare i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

IMY lämnar med det sagt följande synpunkter.

Betänkandet innehåller en beskrivning av personuppgiftsbehandlingen, det vill säga kamerabevakningen, och en integritetsanalys. Integritetsanalysen har identifierat risker som bevakningen innebär för de registrerades personliga integritet. IMY instämmer med slutsatsen på sidan 136 i betänkandet att integritetsintresset på de platser som ska kamerabevakas väger tungt. IMY konstaterar att den föreslagna kamerabevakningen medför en omfattande insamling och bearbetning av anställdas personuppgifter vilka befinner sig i en beroendeställning gentemot arbetsgivaren. IMY anser i likhet med utredningen att ett införande av obligatorisk kamerabevakning under all tid på slakterierna innebär ett intrång i de anställdas integritet och medför risker för enskilda ur ett integritetsskyddsperspektiv. IMY instämmer även i att bevakningsmaterial som innehåller filmer på eller i ett sammanhang nära förknippat med att djur slaktas är känsligt och att en spridning av bildmaterial kan innebära ett stort integritetsintrång för enskilda personer.

Utredningen lyfter på sidan 134 fram behovet av att tillgången till bevakningsmaterialet behöver regleras genom tydliga rutiner både hos slakterierna och hos kontrollmyndigheterna. Även om bevakningsmaterialet skyddas av reglerna om tystnadsplikt i 22 § kamerabevakningslagen (2018:1200) hos slakterierna och hos kontrollmyndigheterna av reglerna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) anser IMY att det finns ett behov i den fortsatta beredningen att specificera skyddsåtgärder som behövs för att skydda de registrerades personliga integritet, som exempelvis tekniska och organisatoriska behörighetsbegränsningar och andra tekniska skyddsåtgärder, som t.ex. lösenord och fysiskt skalskydd för kamerautrustningen.

IMY noterar att utredningen på sidan 64 har berört att de registrerade har rättigheter, till exempel rättelse och radering enligt artikel 16–17 i dataskyddsförordningen(1). IMY konstaterar att utredningen har formulerat sig kortfattat om frågan om de registrerades rättigheter och vill särskilt lyfta fram artikel 17.3 b i dataskyddsförordningen. Där anges att rätten till radering inte föreligger om behandlingen sker för att uppfylla en rättslig förpliktelse som kräver behandling enligt unionsrätten eller enligt en medlemsstats nationella rätt som den personuppgiftsansvarige omfattas av. IMY rekommenderar att frågan om hur slakterierna ska hantera de registrerades rättigheter utvecklas i det fortsatta beredningsarbetet. 

Kamerabevakningen ska enligt utredningens förslag utgöra en rättslig förpliktelse för slakterierna i enlighet med artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen. Detta medför att slakterierna inte behöver göra någon intresseavvägning i det enskilda fallet innan bevakningen inleds. I sammanhanget kan också nämnas att konsekvensbedömningar och begäran om förhandssamråd hos IMY blir obehövliga om bevakningen sker i enlighet med den rättsliga förpliktelsen. Utredningens förslag innebär att lagstiftaren, istället för den som ska kamerabevaka, gör en generell proportionalitetsbedömning avseende samtliga platser där obligatorisk kamerabevakning ska ske. IMY anser därför att det redan i lagstiftningsprocessen måste stå klart att behovet av kamerabevakning på alla slakterier, oavsett storlek, alltid väger tyngre än integritetsintresset för att en lagstiftning om en obligatorisk kamerabevakning ska kunna införas på det sätt som föreslås.

I dataskyddsförordningen finns ett generellt krav på proportionalitet(2) i förhållande till personuppgiftsbehandlingens syfte. Detta innebär att en avvägning mellan de intressen som ska tas tillvara genom behandling av personuppgifter och intrånget i enskildas rätt till privatliv alltid måste göras. Ju större integritetsintråget är desto starkare behöver de motstående intressena vara för att åtgärden ska vara proportionerlig. Inom kamerabevakningsområdet används termerna integritetsintresse och bevakningsintresse, som två olika intressen som ska vägas mot varandra i proportionalitetsbedömningen. På sidan 91 i utredningen framgår att de potentiella fördelarna med kamerabevakningen behöver vägas mot framför allt det integritetsintrång som bevakningen skulle innebära för de som hamnar på bildupptagningarna och som i många fall kommer att bli bevakade på sin arbetsplats. IMY anser dock att proportionalitetsbedömningen utredningen har gjort på sidan 98 är något otydligt formulerad mot bakgrund av att utredningen kommit fram till att integritetsintresset på platserna som ska bevakas väger tungt.(3) I utredningen framgår det, exempelvis på sidorna 97-98, i vilka moment det ur ett djurskyddsperspektiv är särskilt angeläget med kamerabevakning. Samtidigt framgår det av betänkandet på sidorna 14 och 91-94, att det är oklart vilken nytta kamerabevakningen kommer att ha för djurvälfärden på slakterierna. IMY anser därför att en mer fördjupad analys av nyttan med kamerabevakningen behöver göras, än vad som har varit möjligt inom ramen för det aktuella uppdraget. IMY anser vidare att om behovet och nyttan av att kamerabevaka inte framgår tydligt, är det tveksamt om nödvändighetsrekvisitet i artikel 6.1 c är uppfyllt i förevarande fall. För att en obligatorisk kamerabevakning ska kunna införas i lag, behöver det tydligt framgå att nyttan med kamerabevakningen klart väger över det integritetsintrång som kamerabevakningen medför.

Syftet med den personuppgiftsbehandling som föreslås ska ske genom kamerabevakning är att uppnå en ökad djurvälfärd på slakterierna, vilket framgår av 1 § i förslag till lag (2025:000) om kamerabevakning på slakterier. I 8 § i lagförslaget regleras kontrollmyndigheternas möjligheter till att få tillgång till bevakningsmaterialet för att kunna utöva tillsyn. Utredningen lyfter på sidan 14 fram att den föreslagna kamerabevakningen i form av bildupptagningar även för slakteriernas egen del kan vara värdefull som underlag i det preventiva utvecklingsarbetet med djurskyddet. Det framhålls att kamerabevakningen kan det ge värdefull information vid upptäckt av misstänkta djurskyddsbrister, där orsaken eller händelseförloppet inte är klarlagt, eller där det krävs ytterligare utredning. IMY instämmer med utredningens slutsats att det finns en risk för ändamålsglidning, det vill säga att bevakningen används för andra ändamål än de lagen har avsett. Avslutningsvis vill IMY därför framhålla att det underlättar tolkningen och tillämpningen av lagstiftningen om syftet med kamerabevakningen formuleras på ett tydligt sätt i likhet med formuleringen på sidan 113 i den fortsatta beredningen, särskilt mot bakgrund av det tunga integritetsintresset som råder på platserna som ska bevakas och de anställdas rättigheter enligt dataskyddsförordningen. Som beskrivningen av syftet på sidan 14 nu är utformat finns en risk att syftet med bevakningen misstolkas och slakteriernas egna kvalitetsarbete m.m. kan anses innefattas i syftet med kamerabevakningen. IMY anser att det inte får råda någon tvekan om vilket syfte som ryms inom ramen för den obligatoriska kamerabevakningen och för vilken kamerabevakning som slakterierna måste ha en annan laglig grund i artikel 6 i dataskyddsförordningen, för att kunna genomföra.

Fotnoter

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).
(2) Se artikel 5 och 6.3 i dataskyddsförordningen, samt skäl 4 i beaktandesatserna.
(3) Se Vägledning för integritetsanalys.pdf (pdf, 532 kB)

Detta yttrande har beslutats av enhetschefen Jenny Bård efter föredragning av juristen Karolina Haeggström.
Jenny Bård, 2024-04-10 (Det här är en elektronisk signatur)