Hoppa till innehåll på sidan

För alla som vill kamerabevaka

Det här är en kortfattad beskrivning av vad alla som överväger kamerabevakning måste tänka på. Mer riktad information och specifik guidning till olika målgrupper finns på våra fördjupningssidor.

Är du privatperson och vill kamerabevaka?

Läs då vår information som riktar sig till privatpersoner.

Om du vill kamerabevaka

En närbild på en bevakningskamera

Är du privatperson och vill kamerabevaka?

Läs då vår information som riktar sig till privatpersoner.

Om du vill kamerabevaka

 

Sker det en behandling av personuppgifter?

Dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen gäller vid varaktig eller regelbundet upprepad personbevakning eftersom det innebär en personuppgiftsbehandling. Personbevakning är bevakning där människor utan större svårigheter kan identifieras. Om bevakningen till exempel sker från hög höjd där det är omöjligt att identifiera enskilda individer sker ingen personuppgiftsbehandling.

Kom ihåg att det inte enbart är ansiktsdrag som identifierar en person. Det kan även vara möjligt att identifiera en person genom kroppsbyggnad, kroppsrörelser, gångstil med mera.

Behöver ni tillstånd?

Offentliga aktörer och andra som utför en uppgift av allmänt intresse är tillståndspliktiga vid bevakning på platser dit allmänheten har tillträde. Tillståndsplikten gäller bara bevakning som innebär varaktig eller regelbundet upprepad personbevakning. Exempel på andra aktörer som utför en uppgift av allmänt intresse är privat hälso- och sjukvård och privat skolverksamhet.

För alla andra som vill kamerabevaka är det inte tillståndspliktigt, ni behöver alltså inte söka tillstånd hos IMY. Att kamerabevakningen är tillståndsfri innebär dock inte att bevakningen är tillåten. Ni måste istället på eget ansvar följa bestämmelserna i dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen.

Läs mer om vilka som behöver söka tillstånd

Vi är inte tillståndspliktiga, vad ska vi tänka på?

För att kamerabevakning ska vara tillåten krävs att ni har ett specifikt och berättigat ändamål, det vill säga syfte med bevakningen. Ändamålet sätter ramarna för vad ni får och inte får göra. Ni får inte lägga till nya ändamål med bevakningen om det inte är förenligt med det ursprungliga ändamålet.

Till exempel kan ni inte börja kamerabevaka med ändamålet att förebygga och förhindra skadegörelse för att sedan använda bevakningsmaterial för att undersöka hur många externa besökare företaget har under en viss tidsperiod. Kamerabevakningen ska vara nödvändig för att uppnå det specifika ändamålet. Det innebär att ni inte på ett rimligt sätt kan uppnå ändamålet med någon annan metod som är mindre integritetskänslig.

För att kunna bevaka behöver ni stöd av en rättslig grund i dataskyddsförordningen. Den rättsliga grund som i allmänhet blir tillämplig för kamerabevakning när tillstånd inte krävs, är att ni har gjort en intresseavvägning. Då ska ni väga era behov och intressen av att bevaka mot det intrång i människors personliga integritet som kamerabevakningen innebär. Ni måste göra bedömningen och dokumentera den innan ni inleder kamerabevakningen.

Det är viktigt att tänka på att ni måste ha ett så kallat berättigat intresse för att kamerabevaka. Ett berättigat intresse kan till exempel vara att förebygga, förhindra och utreda brott och skadegörelse. Det måste vara ett faktiskt intresse. Det innebär att det ska handla om ett verkligt förhållande. Bevakar ni en plats för att förebygga, förhindra och utreda brott måste ni kunna visa att platsen är brottsutsatt. Ett annat berättigat intresse är att förebygga eller förhindra olyckor. Då behöver ni kunna visa att det finns en konkret risk för olyckor på platsen som ska bevakas.

Det är viktigt att ni inte bevakar en plats som är större än nödvändigt med hänsyn till ändamålet med bevakningen. Detta eftersom det inte är tillåtet att samla in onödigt många personuppgifter, vilket kan ske om en större plats än nödvändigt bevakas. Är det inte möjligt att rikta kameran så att den inte filmar en onödigt stor plats och platser som är känsliga, till exempel bostäder, lekplatser och andra platser för nöje och avkoppling, finns det tekniska lösningar som kan maskera områden som filmas.

Vilka tider på dygnet ni tänker kamerabevaka är också av betydelse. Har ni till exempel problem med brott och skadegörelse enbart under sena kvällar och nätter får ni inte filma under dagtid. För att det ska vara tillåtet att filma dygnet runt krävs att ni kan visa att det finns ett behov av det.

Ni får inte lagra det inspelade materialet längre än nödvändigt med hänsyn till de ändamål ni har med bevakningen. Det innebär en skyldighet att sträva efter så kort lagringstid som möjligt. Europeiska dataskyddsstyrelsens (EDPB) rekommendation om en lagringstid på tre dygn är en bra tumregel. Om ni har ett konkret behov av en längre lagringstid måste ni kunna motivera det särskilt.

Ni måste ta ställning till när man får titta på det inspelade materialet och vem eller vilka som ska få behörighet att titta på det. Det är inte tillåtet att slentrianmässigt titta på inspelat material eller titta på materialet i andra syften än för dem som man uttryckligen bestämt att man ska bevaka för. Påbörjar ni kamerabevakning för att förebygga, förhindra och utreda brott så är det till exempel inte tillåtet att ta del av på materialet i något annat syfte. Då bör åtkomst till materialet tillåtas bara när en incident eller ett brott har inträffat.

Ni får inte sprida uppgifter om enskildas personliga förhållanden som ni får kännedom om genom kamerabevakningen. Det föreligger en tystnadsplikt för sådan information. Det är däremot tillåtet att dela med sig av bevakningsmaterialet till polisen eller någon annan brottsbekämpande myndighet om det behövs för att utreda, förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet med fängelse i straffskalan.

Mer information om lagringstid och behörighet

Om ni kamerabevakar måste ni informera om det på ett begripligt och lättillgängligt sätt. Dataskyddsförordningen ställer flera krav på vad informationen ska innehålla.

IMY rekommenderar att ni informerar dem som bevakas på två olika sätt, via två så kallade informationslager. Det första ska ges på en varningsskylt med den viktigaste informationen om bevakningen. Ett andra informationslager med all information kan ges på annat sätt.

Mer om informationsplikten och vilken information ni måste lämna

Om ni överväger att börja kamerabevaka är det viktigt att känna till och ha rutiner för att hantera de rättigheter som den som blir bevakad har i förhållande till den som bevakar. De rättigheter som de som blir bevakade har följer av dataskyddsförordningen.

Dina rättigheter som bevakad


Förslag på arbetsgång

Denna arbetsgång ger inte svar på om ni får bevaka eller inte, utan tar upp aspekter som ni måste ta ställning till innan ni påbörjar en kamerabevakning. Ni är själva ansvariga för er egen bedömning.

Det är viktigt att ni omprövar ert behov av kamerabevakning regelbundet. Om ni inte längre bedömer att ni har ett behov av kamerabevakning måste ni sluta med den.

Syftet med bevakningen utgör bevakningsintresset, till exempel bevakning i brottsförebyggande syfte eller för att förhindra olyckor.

Om ändamålet är brottsförebyggande → Dokumentera vad som har hänt på platsen.

Om ändamålet är att förhindra olyckor → Redogör för vilken risk som finns på platsen.

Den vanliga rättsliga grunden för personuppgiftsbehandling vid kamerabevakning för privata aktörer är intresseavvägning. För offentliga aktörer och andra som utför en uppgift av allmänt intresse är den rättsliga grunden istället ofta uppgift av allmänt intresse. Både när den rättsliga grunden är intresseavvägning och när den rättsliga grunden är uppgift av allmänt intresse ska en intresseavvägning göras innan en kamerabevakning påbörjas. En intresseavvägning består av följande delar:

  1. Fastställ integritetsintrånget. Vilket intresse har en enskild person av att inte bli kamerabevakad på platsen? Det utgör integritetsintresset.

  2. Fastställ behovet. Anledningen till att ni vill kamerabevaka utgör bevakningsintresset. Bevakningsintressen som särskilt ska beaktas vid kamerabevakning är i korthet att:

    • förebygga, upptäcka eller utreda brott
    • förebygga, förhindra eller upptäcka störningar av allmän ordning och säkerhet
    • utöva kontrollverksamhet
    • förebygga, förhindra eller upptäcka olyckor samt
    • andra därmed jämförliga ändamål.

  3. Väg dessa intressen mot varandra. Om bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset på platsen efter att anpassningar av bevakningen har gjorts för att minska integritetsintrånget är bevakningen tillåten.

När integritetsintresset har fastställts bör ni fundera på hur ni kan minska risken för dem som bevakas för att begränsa intrånget. Tider på dygnet för bevakningen, räcker det att bevaka under kvällar och nätter eller endast vid larm? Vilket upptagningsområde är nödvändigt, behöver eventuella maskeringar av integritetskänsliga områden göras inom området? Behöver ni lagra material eller räcker det med en realtidsbevakning? Tänk på uppgiftsminimering, det är bara tillåtet att filma det som behövs för ändamålet – vill ni filma för mycket?

Om filmmaterial ska sparas får lagringstiden inte vara längre än nödvändigt. Uppgifterna ska raderas när de inte längre behövs för ändamålet. Om en lång lagringstid kan motiveras kan den vara tillåten. Vid en längre lagringstid måste dock motiveringen vara utförligare, särskilt om lagringstiden ska vara längre än 72 timmar.

Tillstånd till kamerabevakning krävs för myndigheter och andra som utför en uppgift av allmänt intresse, om de varaktigt eller regelbundet upprepat ska kamerabevaka på ett sätt som innefattar personbevakning på en plats dit allmänheten har tillträde.

Vilken information ska ni lämna och hur ska informationen lämnas? Information om bevakningen kan lämnas i två lager. Det första lagret är skylten och där ska den viktigaste informationen framgå. Det ska även finnas en hänvisning till var fördjupad information finns, det så kallade andra lagret.

Filmmaterialet kan behöva skyddas med kryptering eller andra säkerhetslösningar. Nivån på säkerheten ska vara lämplig utifrån situationen i det enskilda fallet. Det gäller både den tekniska säkerheten och den organisatoriska säkerheten. Organisatoriska säkerhetsåtgärder är till exempel rutiner för hantering av och åtkomstbegränsningar för filmmaterialet.

Kamerabevakning är som utgångspunkt en känslig typ av personuppgiftsbehandling då den ofta fångar en stor mängd information. För att säkerställa att bevakningen är laglig behöver ett antal bedömningar göras. Dessa bör dokumenteras skriftligen, bland annat för att möjliggöra för dem som blir bevakade att få information om kamerabevakningen och för att säkerställa att på förhand uppställda rutiner följs. Dokumentation är också centralt för att kunna visa vilka avvägningar som gjorts, enligt ansvarsprincipen i dataskyddsförordningen.

Behovet av kamerabevakning måste ses över regelbundet. Om något har förändrats på den bevakade platsen eller om andra omständigheter har förändrats som gör att kamerabevakningen inte längre behövs eller bör justeras bör detta åtgärdas så snart som möjligt. Finns ett tillstånd till kamerabevakning kan en ansökan om ändring av tillståndet enligt 14 § kamerabevakningslagen behöva göras.

Bild på de olika stegen i förlag på arbetsgång som visas nedan i ett cirkel

Förslag på arbetsgång som både tillståndspliktiga och inte tillståndspliktiga aktörer kan följa vid kamerabevakning.

 

Senast uppdaterad: 24 juni 2021
Sidans etiketter Kamerabevakning