Tre av fyra är oroliga för hur deras personuppgifter används
Den 25 maj förra året började dataskyddsförordningen, GDPR, att gälla i Sverige och övriga Europa. Nu, ett år senare, publicerar Integritetsskyddsmyndigheten sin första nationella integritetsrapport som redovisar hur långt arbetet kommit med att införa det nya regelverket och hur väl medborgarna känner till och har utövat sina rättigheter på integritetsskyddsområdet.
- För att Sveriges ambitioner vad gäller digitalisering ska lyckas så måste medborgarna kunna känna digital trygghet. Den här rapporten är en del i vårt arbete med att följa och beskriva utvecklingen när det gäller frågor som rör integritet och dataskydd, säger Integritetsskyddsmyndighetens generaldirektör Lena Lindgren Schelin.
Den nationella integritetsrapporten beskriver hur långt företag, myndigheter och andra organisationer kommit i arbetet med att anpassa sina verksamheter till GDPR. Rapporten visar att många privata och offentliga verksamheter har åstadkommit mycket under det första året sedan dataskyddsförordningen började tillämpas. Samtidigt bedömer bara hälften av dataskyddsombuden att den verksamhet de verkar i har ett kontinuerligt och systematiskt arbete med dataskydd.
Rapporten visar också att merparten av medborgarna känner till dataskyddsförordningen och att den innebär förstärkta rättigheter för individerna. Samtidigt är tre av fyra medborgare oroliga för hur deras personuppgifter används. Minst förtroende finns för sociala medier och appar. Var sjätte medborgare har använt någon av de nya rättigheterna.
- Att så många redan använt någon av de nya rättigheterna visar att det för många är en viktig fråga hur deras personuppgifter används. Vi får också många frågor och klagomål som rör enskildas rättigheter. Vår förhoppning är att rapporten ska ge vägledning i det fortsatta arbetet mot Integritetsskyddsmyndighetens vision om ett tryggt informationssamhälle där vi tillsammans värnar den personliga integriteten, säger Lena Lindgren Schelin.
Resultat från rapporten:
- Tre av fyra svenskar är oroliga för hur deras personuppgifter används
- Åtta av tio svenskar känner till GDPR och att den innebär förstärkta rättigheter
- Var sjätte medborgare har utnyttjat någon av rättigheterna i GDPR, till exempel genom att begära att ett företag ska radera deras personuppgifter
- Tre av fyra privata och offentliga verksamheter tycker att implementeringen av GDPR har gått bra
- Hälften av alla privata och offentliga verksamheter bedömer att de har ett kontinuerligt och systematiskt arbete med dataskydd
- Integritetsskyddsmyndigheten har fått in 3 000 klagomål sedan 25 maj 2018. Klagomål om kamerabevakning och direktmarknadsföring är bland de vanligare
- Integritetsskyddsmyndigheten har tagit emot 3 500 anmälningar om personuppgiftsincidenter, 6 av 10 incidenter beror på den mänskliga faktorn
Läs Integritetsskyddsmyndighetens nationella integritetsrapport (pdf-dokument) (pdf, 5 MB)
För mer information kontakta:
Generaldirektör Lena Lindgren Schelin, 08-657 61 90
Stabschef Karin Lönnheden, 08-657 61 68
Pressekreterare Per Lövgren, 08-515 15 415
Fler nyheter inom ämnet
-
Allt fler oroas över att AI gör intrång i den personliga integriteten
29 november 2024 -
IMY klar med granskning av larmbolags hantering av bildmaterial
28 november 2024 -
AI-kommissionens färdplan stärker integritetsvänlig innovation
27 november 2024 -
AI kan förenkla sekretessbedömningar av allmänna handlingar
7 november 2024
Fler nyheter inom ämnet
-
Allt fler oroas över att AI gör intrång i den personliga integriteten
29 november 2024 -
IMY klar med granskning av larmbolags hantering av bildmaterial
28 november 2024 -
AI-kommissionens färdplan stärker integritetsvänlig innovation
27 november 2024 -
AI kan förenkla sekretessbedömningar av allmänna handlingar
7 november 2024