Årsredovisning 2023
2023 var ett år då åtgärder mot den organiserade brottsligheten och skjutvapenvåldet stod i fokus. Inriktningen från regeringen är tydlig; brottsbekämpningen måste få tillgång till fler och bättre verktyg. Regeringen har därför inlett ett omfattande utrednings- och lagstiftningsarbete om till exempel utökad kamerabevakning, fler och större register med biometriska uppgifter, större möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att få tillgång till information från andra myndigheter och företag samt utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte.
Vi behöver som samhälle både värna människors rätt till privatliv och ge polisen effektiva verktyg i arbetet mot grov och organiserad brottslighet. Den nytta som övervakningen innebär i det brottsbekämpande arbetet måste stå i proportion till dess intrång i den personliga integriteten. För IMY har det under året varit en viktig prioritering att bidra till detta arbete. Vi har medverkat med experter i många utredningar och varit remissinstans i ännu fler. Vi lyfter särskilt fram två saker; för det första önskar vi att det tillsätts en statlig utredning med uppdraget att göra en samlad analys av hur de många förslagen påverkar rätten till privatliv. För det andra påtalar vi möjligheten att skapa tillfälliga lagar, som kan utvärderas innan de blir permanenta.
2023 var också året då hela världen pratade om artificiell intelligens (AI). IMY har sedan ett par år tillbaka arbetat särskilt med vägledning till innovationsaktörer. Osäkerhet hämmar innovation, och vi möter många som upplever frågor om dataskydd och integritet som särskilt svåra och komplexa. Det stora behovet av fördjupad vägledning var bakgrunden till att vi, som första myndighet i Sverige, startade en regulatorisk sandlåda där vi nu genomfört två projekt, det första om federerad maskininlärning av AI i vården och det andra om sensorer som alternativ till kamerabevakning i arbetet med att skapa trygghet i det offentliga rummet. Sandlådan är nu en permanent del av vår verksamhet.
2023 måste också beskrivas som ett tillväxtår för IMY. Regeringen förstärkte IMY:s anslag med närmare 40 procent från och med 2023. Förstärkningen var nödvändig och välkommen. Sedan halvårsskiftet, när ett stort antal nya medarbetare rekryterats och introducerats, ser vi tydliga resultat i form av minskade handläggningstider och ärendebalanser för samtliga större ärendeflöden. Vi har under året också inlett över 200 tillsynsärenden, vilket är en väsentlig ökning från 120 året före, och beslutat om sanktionsavgifter om över 120 miljoner kronor, jämfört med 10 miljoner kronor under 2022.
2023 är också ett år vi har firat. I maj fyllde vi 50 år som myndighet. 1973 stiftade Sverige den första nationella lagstiftningen om dataskydd i världen och samma år bildades Datainspektionen. Vi uppmärksammade jubiléet med en välbesökt konferens i hybridformat, med justitieministern som talare och tre paneldiskussioner. Vi har också firat att vi gick till final i tävlingen om Sveriges modernaste myndighet.
2023 har också präglats av fortsatt omställning av vårt arbete med klagomål och tillsyn. I slutet av året kom avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen som slår fast att en person som ger in ett klagomål till IMY har rätt att överklaga om IMY inte gör det som begärs i klagomålet. En dom från EU-domstolen innebär omfattande krav på utredning av klagomål.
Under nästa år väntas också beslut om en ny förordning med procedurregler för gränsöverskridande ärenden om klagomål och tillsyn enligt dataskyddsförordningen. Sammantaget innebär dessa förändringar behov av genomgripande förändringar av våra arbetssätt och en betydligt mer omfattande, resurskrävande hantering av de flesta av våra ärenden.
När vi blickar framåt kan vi konstatera att det pågår ett intensivt arbete med nya rättsakter inom EU som får omfattande påverkan på svenska företag och digitaliseringen av offentlig sektor – och därmed även för IMY:s verksamhet. I december kom besked om att trilogförhandlingarna om AI-förordningen gått i mål, och att beslut om att anta förordningen kan väntas inom några månader. Även förhandlingarna om förordningen om det europeiska hälsodataområdet (EHDS) är i ett slutskede. Båda dessa förordningar kommer få långtgående konsekvenser för arbetet med digitalisering, informationssäkerhet och dataskydd och ge oss nya och fler arbetsuppgifter.
Rätten till ett privatliv är lätt att ta för given, men den utmanas varje dag. Det kan framstå som självklart att det alltid ska finnas fredade zoner för förtroliga samtal och att övervakning alltid måste vara motiverad. I en samtid där de tekniska möjligheterna till övervakning är oändliga och utmaningarna hopar sig är IMY:s uppdrag att verka för korrekt behandling av personuppgifter viktigare än någonsin. Rätten till ett privatliv är en nödvändig bas för många andra grundläggande rättigheter, till exempel rätten till yttrandefrihet och demonstrationsfrihet. Under 2024 kommer vi att fortsätta arbeta för att teknik kombineras med ett starkt integritetsskydd och för en hållbar digitaliserad framtid, där även våra barn och barnbarn kan ha ett privatliv.
