Gå till innehållet

Får arbetsgivaren sätta upp bevakningskameror på arbetsplatsen för att förebygga brott?

Arbetsgivaren måste se till att kraven är uppfyllda enligt dataskyddslagstiftningen. När det gäller bevakning av arbetstagare som står i en beroendeställning till den som ska bedriva övervakningen, är det normalt inte möjligt att stödja övervakningen på samtycke. Det innebär att övervakning bara är tillåten om behovet av bevakningen väger tyngre än de enskildas intresse av att inte bli bevakade (en så kallad intresseavvägning). Anställda har normalt ett starkt intresse av att slippa bli kameraövervakade på arbetet. Det betyder att arbetsgivaren måste kunna visa att det finns starka skäl för övervakningen och att det inte går att komma till rätta med problemen med mindre ingripande åtgärder.

Om en arbetsgivare överväger att påbörja kamerabevakning på en arbetsplats ska en förhandling med företrädare för arbetstagarna genomföras enligt 11-14 §§ i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL).

För att det ska vara tillåtet att använda kamerabevakning med bildinspelning på en arbetsplats i brottsförebyggande syfte krävs som regel att varje område som kamerabevakas är brottsutsatt.

Undantag kan gälla för mycket begränsade utrymmen med en ökad risk för brottslighet, exempelvis där man förvarar särskilt stöldbegärlig egendom. Det krävs att man har genomfört åtgärder för att begränsa bevakningen. Det kan exempelvis gälla låsta kassa- eller säkerhetsrum med begränsat tillträde, där anställda normalt sett inte uppehåller sig under arbetsdagen, i vart fall inte annat än kort tid för att utföra vissa specifika arbetsuppgifter.

Är syftet med bevakningen att förhindra rån, stölder, snatteri, bedrägeri eller annan brottslighet i butik är det skäl som talar starkt för att bevakningen är tillåten.

Senast uppdaterad: 26 april 2021
Sidans etiketter Kamerabevakning