Museer, bibliotek och kulturhus

Den här guiden hjälper er att göra en intresseavvägning innan ni börjar kamerabevaka i museer, bibliotek, kulturhus eller liknande platser. Läs informationen om intresseavvägning som finns i steg 4 i arbetsgången för kamerabevakning innan ni läser guiden. Om ni inte genomfört steg 1–3 i arbetsgången behöver ni även göra dem först.

Bedöma om kamerabevakning är tillåten – arbetsgång i 11 steg

 

Nya krav för viss kamerabevakning från 1 april 2025

Vad är en intresseavvägning?

I intresseavvägningen bedömer ni bevakningsintresset och integritetsintresset på platsen samt väger intressena mot varandra. Om bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset på platsen är bevakningen tillåten. Om integritetsintresset väger tyngre än bevakningsintresset är kamerabevakningen inte tillåten.

Bevakningsintresset är ert behov av kamerabevakning.

Integritetsintresset är enskilda personers intresse av att inte bli kamerabevakade på platsen.

Vad gäller särskilt för museer, bibliotek, kulturhus eller liknande platser?

• På platser som används i nöjes- och rekreationssyfte väger integritetsintresset tungt. Människor har som utgångspunkt rätt att röra sig där utan att bli övervakade.
• Det krävs oftast omfattande problem med exempelvis brottslighet på platsen för att bevakningen ska vara tillåten. Även om platsen är brottsutsatt innebär det dock inte per automatik att bevakningen är tillåten.

Vem kamerabevakar på platsen?

Oftast är det kommuner, kommunala bolag, privata bolag eller ideella föreningar som bedriver kamerabevakning i museer, bibliotek, kulturhus och liknande platser.

Bedöm bevakningsintresset

Varför har ni ett behov av att kamerabevaka på platsen? Det utgör bevakningsintresset. Saker som ni särskilt ska ta hänsyn till vid bedömningen av bevakningsintresset är i korthet:
– Platsen är brottsutsatt eller är en plats där det av särskild anledning finns risk för angrepp på liv, hälsa, trygghet eller på egendom
– förebygga, förhindra eller upptäcka störningar av allmän ordning och säkerhet
– utöva kontrollverksamhet, till exempel tullverksamhet och miljökontroll
– förebygga, förhindra eller upptäcka olyckor samt
– andra jämförliga ändamål.

Ni ska värdera hur tungt ert intresse av att bevaka platsen väger. Det kan göras genom att ni bedömer om bevakningsintresset väger lätt, relativt tungt eller tungt på just denna plats. Sammanställ de omständigheter som påverkar bevakningsintresset. Bevakningsintresset väger tyngre om ni har tillräckligt stöd för de behov som beskrivs i punktlistan ovan.

Om det finns något som särskilt ska beaktas vid bedömningen enligt 8 § kamerabevakningslagen, exempelvis om platsen är brottsutsatt, talar det för att bevakningsintresset väger tungt. Om platsen är brottsutsatt men det endast har inträffat mindre allvarliga brott, kan det också tala för ett relativt tungt bevakningsintresse. Detsamma gäller om det finns en viss problematik, exempelvis att ett fåtal brott har skett, men att brotten inte är av en sådan omfattning att platsen räknas som brottsutsatt. Om ingenting har hänt på platsen kan det tala för att bevakningsintresset väger lätt.

 

Bedöm om platsen är brottsutsatt

Kamerabevakning av platser som används i nöjes- och rekreationssyfte sker i de allra flesta fall i brottsbekämpande syfte. Ni måste därför ta ställning till om platsen är brottsutsatt.

• Ta fram underlag och statistik, exempelvis polisanmälningar, sammanställningar av brott och incidenter eller händelserapporter från väktare.
• Analysera vilka händelser som har skett på platsen. Hur många av händelserna är faktiska brott?
• Normalt sett bör de brott och incidenter som läggs till grund för bevakningsintresset ha inträffat inom de senaste cirka tre åren för att ha relevans.
• Om platsen som ska bevakas är ett utrymme i en större fastighet med flera olika verksamheter ska ni väga in de händelser som har skett i den aktuella verksamhet som ska bevakas. Händelser som har skett på andra adresser kan inte vägas in.
• Gör en bedömning av om brottsligheten är av den omfattningen att platsen som ska bevakas räknas som brottsutsatt (enligt kamerabevakningslagens definition). Ni kan ta stöd i de vägledande beslut som vi redogör för i den här guiden när ni gör er bedömning.

Bedöm om det är en plats där det av särskild anledning finns risk för angrepp på någons liv, hälsa, trygghet eller på egendom

I första hand avses platser som inte kan anses vara brottsutsatta, men där det ändå av särskild anledning finns en risk för vissa typer av brott jämfört med andra platser i samhället. Museum, bibliotek och kulturhus är vanligtvis inte sådana platser där det finns sådana risker.

Analysera brottens allvarlighetsgrad och när de har inträffat

I bedömningen av bevakningsintresset behöver ni analysera brottens allvarlighetsgrad. Om det har skett allvarliga brott på platsen, till exempel grova stölder, vapenbrott och misshandel, väger bevakningsintresset tyngre, än om det endast har skett mindre allvarliga brott. Exempel på mindre allvarliga brott är skadegörelse av mindre ekonomiskt värde och nedskräpning.

Vilken tid på dygnet brotten har inträffat har också betydelse för hur tungt bevakningsintresset väger. Det väger tyngst den tid på dygnet som brotten har inträffat. Om brott endast har skett nattetid så är bevakningsintresset inte lika starkt på dagtid.

Bedöm integritetsintresset

Vilket intresse har en enskild person av att inte bli kamerabevakad på platsen? Det utgör integritetsintresset. Kamerabevakning är en känslig typ av personuppgiftsbehandling, eftersom en stor mängd information om enskilda samlas in. Vid bedömningen av den enskildes intresse av att inte bli bevakad ska ni särskilt ta hänsyn till
– hur bevakningen ska utföras
– om teknik som främjar skyddet av den enskildes personliga integritet ska användas
– vilket område som ska bevakas.

När ni bedömer integritetsintresset ska ni utgå från vilken typ av yta ni vill bevaka. Bedöm hur tungt integritetsintresset väger på just denna plats. Det kan göras genom att ni bedömer om integritetsintresset väger lätt, relativt tungt eller tungt. Sammanställ de omständigheter som påverkar integritetsintresset.

 

Omständigheter som talar för ett tungt integritetsintresse

• Besökare kommer att bevakas när de vistas på platserna i nöjes- och rekreationssyfte.
• Anställda kommer att bevakas under arbetstid.
• Många personer kan antas besöka platsen.
• Personer vistas på platsen under längre stunder, exempelvis sittplatser eller studieplatser.
• Utställningssalar, studieplatser, läsesalar, lekområden, sittplatser, restaurangområden eller liknande platser ska bevakas.
• Verksamheten riktar sig till barn.
• Bevakning ska ske med bildinspelning.

Omständigheter som kan minska integritetsintresset

• Bevakning ska ske under tider när ingen verksamhet pågår och lokalerna är låsta.
• Personer befinner sig på platsen en kort tid, till exempel i ett trapphus, mindre entré eller nödutgång. Det förutsätter att det rör sig om en begränsad yta som ska bevakas.
• Det finns en risk att de som blir kamerabevakade drabbas av sådan brottslighet som bevakningen syftar till att motverka.
• Integritetsvänlig teknik ska användas, exempelvis pixelering.
• Bevakningen ska endast pågå en mycket kort stund och i undantagsfall.

Väg intressena mot varandra

Nu ska ni göra er intresseavvägning. Om bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset på platsen är bevakningen tillåten. Om integritetsintresset väger tyngre än bevakningsintresset är kamerabevakningen inte tillåten. I den här delen av guiden går vi igenom hur IMY och domstolarna har gjort intresseavvägningen i beslut och domar. Dessa kan ni ta stöd i när ni gör er bedömning.

Om förhållandena förändras kan bedömningen bli en annan, varför det finns en skyldighet för den som bevakar att kontinuerligt och regelbundet ompröva om bevakningen är tillåten.

Eftersom integritetsintresset ofta väger tungt på museer, bibliotek, kulturhus och liknande platser krävs det normalt omfattande problem med exempelvis brottslighet på platsen för att bevakningen ska vara tillåten. Även om platsen är brottsutsatt innebär det inte per automatik att bevakningen är tillåten. För en mer begränsad bevakning av exempelvis entréer kan det dock räcka med mindre allvarlig eller förekommande brottslighet.

Exempel på intresseavvägningar

Besluten som nämns i exemplen hittar du under Vägledande beslut.

Bibliotek

Bevakning av entréer under obemannade öppettider, så kallat ”meröppet”, är generellt sett tillåten (IMY-2022-7488). Bevakning av andra ytor än entréer samt under ordinarie öppettider innebär ett större integritetsintrång.

 

Museum

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har konstaterat att det på vissa museer finns samlingar eller föremål som har ett oersättligt kulturhistoriskt eller ekonomiskt värde (Regeringsrätten, mål nr 3138-2002 och 1591-2002). På sådana museer kan bevakningsintresset väga så tungt att det som utgångspunkt är tillåtet att bedriva kontinuerlig kamerabevakning med bildinspelning.

Exempel på föremål eller samlingar som har ansetts ha ett sådant värde som motiverar kamerabevakning är bland annat Nationalmuseums och Liljevalchs konstsamlingar, guld- och silverföremålen från regalskeppet Kronan på Kalmar läns museum samt Silverbibeln på Carolina Rediviva i Uppsala.

Om ett museum varken har sådana typer av särskilt skyddsvärda föremål eller är brottsutsatt har IMY bedömt att bevakning inte är tillåten under verksamhetstid (DI-2020-9313).

 

Kulturhus  

 

Vägledande beslut

 

Hur går vi vidare?

Om ni kommer fram till att integritetsintresset väger tyngre än bevakningsintresset är det inte tillåtet att kamerabevaka. Om ni ändå anser att ni har ett behov av att kamerabevaka kan ni försöka göra kamerabevakningen mer integritetsvänlig och sedan göra en ny intresseavvägning.

Om ni kommer fram till att bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset ska ni gå vidare till steg 5 i arbetsgången, begränsa lagringstiden.

Steg 5 – Begränsa lagringstiden