Hoppa till innehåll på sidan
IMY-bloggen
Kamera

Frågor och svar efter kamera­webbinarium

Publicerad: 20 december 2023
För några veckor sedan höll IMY ett välbesökt webbinarium där experter på myndigheten bland annat presenterade IMY:s nya vägledning vid kamerabevakning.

Intresset för kamerabevakning är stort. Det visar inte minst det stora engagemang som webbinariets deltagare visade genom att ställa så många frågor i chatten. Totalt fick vi cirka 300 frågor, och i detta blogginlägg besvarar vi några av de frågor som var återkommande i chatten.

Vi kommer att återkomma på IMY-bloggen om kamerabevakning. Efter årsskiftet publicerar vi bland annat ett blogginlägg om kamerabevakning i skolor.

När behöver man söka tillstånd för kamerabevakning?

Offentliga aktörer och andra aktörer som utför en uppgift av allmänt intresse är tillståndspliktiga om de bedriver bevakning av platser dit allmänheten har tillträde. Tillståndsplikten gäller bara bevakning som innebär varaktig eller regelbundet upprepad personbevakning. Privata aktörer som är tillståndspliktiga är exempelvis sådana som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården eller skolan.

Läs mer: Behöver ni söka tillstånd till kamerabevakning?

Behöver vi tillstånd om vi har en kamera som bara visar vad som händer utanför vår entré, det vill säga utan att material spelas in?

Ja, sådan bevakning brukar kallas för realtidsbevakning och tillstånd krävs om ni är en tillståndspliktig aktör. Realtidsbevakning anses dock ofta innebära ett mindre intrång i den enskildes personliga integritet jämfört med bildinspelning.

Behövs tillstånd från IMY om vi endast ska bevaka skolans fasader under ”praxistider”?

Ja, det behövs tillstånd från IMY även om det endast är skolans fasader som ska bevakas och detta ska ske under ”praxistider”, dvs. måndag–fredag kl. 20.00–06.00 samt lördag–söndag och andra skolfria dagar kl. 17.00–07.00. Tillstånd behövs eftersom allmänheten som huvudregel anses ha tillträde till skolgårdar.

Läs mer om kamerabevakning på skolor:

Vad gäller vid användning av porttelefonkameror?

Vid användning av porttelefonkameror behövs tillstånd från IMY om man är en tillståndspliktig aktör. Bevakning med porttelefonkameror är i regel mindre känslig ur integritetssynpunkt, eftersom bevakningen bara sker av ett mindre område vid en entré. Bevakningen träffar i regel bara den person som ringer på och sker enbart vid påringning och så länge samtalet pågår. Att porttelefonkameror endast bevakar i realtid och inte med bildinspelning minskar också integritetsintrånget. IMY beviljar därför normalt sett tillstånd till sådan bevakning utan att det krävs ytterligare bevisning för en eventuell problematik på platsen.

Vad gäller för kamerabevakning som utförs av aktörer som inte behöver tillstånd?

Den som inte behöver tillstånd för att kamerabevaka ansvarar själv för att gällande bestämmelser i dataskyddsförordningen, GDPR, och kamerabevakningslagen följs. Den som är ansvarig behöver även kunna visa hur bestämmelserna efterlevs.

Läs mer: För alla som vill kamerabevaka

Vad menas med begreppet ”plats dit allmänheten har tillträde”?

En plats dit allmänheten har tillträde är en plats där allmänheten har tillåtelse och möjlighet att befinna sig. Exempel på sådana platser är gator, torg, allmänna transportmedel, ankomst- och avgångshallar, myndighetslokaler samt väntrum och receptioner på skolor och sjukhus. Även om platsen är stängd för allmänheten under den tid som man vill bevaka, men öppen annan tid, är det en plats dit allmänheten har tillträde.

Om det däremot är en begränsad krets av personer som får vara på en plats talar det för att det är en plats dit allmänheten inte har tillträde. Om platsen är fysiskt avgränsad, till exempel genom låsbara dörrar eller staket, talar även det för att det är en plats dit allmänheten inte har tillträde. Exempel på platser dit allmänheten inte har tillträde är rena personalutrymmen, skolkorridorer och stängselförsedda områden där allmänheten inte får vistas.

Läs mer: Behöver ni söka tillstånd till kamerabevakning?

När anses en plats vara brottsutsatt?

Om en plats är brottsutsatt eller inte måste prövas i varje enskilt fall. Det krävs inte att brottsligheten är ovanligt hög på platsen för att den ska anses vara brottsutsatt eller att det kan presenteras statistik över brottsligheten på den aktuella platsen i förhållande till andra jämförbara platser. Det som bör visas är i stället att det finns problem med brottslighet där bevakningen ska ske. Det krävs inte utredning om att brottsligheten är påtagligt hög precis där bevakningen ska ske, det vill säga inom de aktuella kamerornas tänkta upptagningsområde. (Jfr prop. 2017/18:231 s. 66 f.)

Vad gäller om man använder kameraattrapper istället för riktiga kameror?

Användning av kameraattrapper omfattas inte av reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen eftersom någon personuppgiftsbehandling inte sker. IMY brukar dock rekommendera att attrapper monteras och riktas så att de ser tillåtna ut, och inte orsakar att enskilda upplever ett stort integritetsintrång i onödan. Detta kan annars leda till att IMY får in klagomål och inleder tillsyn.

Hur ska vi informera om vår kamerabevakning?

IMY:s rekommendation är att ni informerar de registrerade på två olika sätt, via två så kallade informationslager. Det första lagret bör i regel ges på en varningsskylt med den viktigaste informationen om bevakningen. Ett andra informationslager med all information kan ges på annat sätt, till exempel på en webbplats. Informationen ska helst även finnas fysiskt tillgänglig på en central plats i närheten av det område som bevakas.

Läs mer: Informera om kamerabevakning

Kan man lagra bevakningsmaterial i längre än 72 timmar?

Europeiska dataskyddsstyrelsens (EDPB) rekommenderar en lagringstid på tre dygn, vilket är en bra tumregel. Om man har ett konkret behov av en längre lagringstid kan det vara tillåtet. Ju längre lagringstid man har, desto utförligare måste man dock motivera varför det behövs.

Läs mer: Bevakningsmaterial

Hur ofta måste kamerabevakningen utvärderas?

Behovet av kamerabevakning måste ses över regelbundet, till exempel var sjätte månad. Om integritets- eller bevakningsintresset har förändrats på den bevakade platsen som gör att kamerabevakningen bör justeras, ska detta åtgärdas så snart som möjligt. Om det inte längre föreligger ett behov av kamerabevakning måste den upphöra. Om det finns ett tillstånd till kamerabevakning kan en ansökan om ändring av tillståndet behöva göras.

Läs mer: Behöver ni söka nytt tillstånd?

Vad menar IMY när ni hänvisar till att kamerabevakning kan ske med integritetsvänlig teknik?

Idag finns det många sätt att på teknisk väg göra kamerabevakningen mer integritetsvänlig. Man kan exempelvis använda sig av digital maskering, pixelering, kameror som inte aktiveras förrän det går ett larm eller kameror som reagerar på onormala kroppsrörelser och ljud.

Vi har tidigare skrivit på IMY-bloggen om behandling av personuppgifter vid kamerabevakning med integritetsvänlig teknik. I blogginlägget hänvisar vi bland annat till tillsynsbeslut och domar från förvaltningsrätten.

Läs mer på IMY-bloggen: Behandlas personuppgifter vid kamerabevakning med integritetsvänlig teknik?

Är det tillåtet att bevaka hemtjänstpersonal och andra anställda i vårdmiljöer?

Det krävs starka skäl för att det ska vara tillåtet för en arbetsgivare att kamerabevaka anställda. Det är inte tillåtet att använda kamerabevakning i syfte att kontrollera om de anställda sköter sitt arbete.

Läs mer:

Kamerabevakning av anställda

Kamerabevakning på vårdinrättningar

Får en anhörig sätta upp en kamera hos mig för att se om hemtjänstpersonalen sköter sig?

Guider för kamerabevakning på olika områden

Under webbinariet fick vi även frågor om kamerabevakning i bostadsrättsföreningar, butiker och vårdinrättningar. På vår webbplats finns flera guider som beskriver vad dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen innebär på dessa områden, både för den som vill bevaka och för den som blir bevakad.

Läs mer:

Fler guider om kamerabevakning: Kamerabevakning på olika områden

 

Det finns svar på många fler frågor om kamerabevakning på vår webbplats. Om du inte hittar svaret på just din fråga är du välkommen att kontakta oss. Här hittar du våra kontaktuppgifter: Kontakta oss

 

Linda Markus, Lisa Fahlborg och Manne Leffler, jurister på enheten för kamerabevakning

Senast uppdaterad: 16 januari 2024
Sidans etiketter Kamerabevakning
Senast uppdaterad: 16 januari 2024
Sidans etiketter Kamerabevakning