Den här guiden hjälper er att göra en intresseavvägning innan ni börjar kamerabevaka myndigheters och kommuners lokaler. Läs informationen om intresseavvägning som finns i steg 4 i arbetsgången för kamerabevakning innan ni läser guiden. Om ni inte genomfört steg 1–3 i arbetsgången behöver ni även göra dem först.
Nya krav för viss kamerabevakning från 1 april 2025
Vad är en intresseavvägning?
I intresseavvägningen bedömer ni bevakningsintresset och integritetsintresset på platsen samt väger intressena mot varandra. Om bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset på platsen är bevakningen tillåten. Om integritetsintresset väger tyngre än bevakningsintresset är kamerabevakningen inte tillåten.
Bevakningsintresset är ert behov av kamerabevakning.
Integritetsintresset är enskilda personers intresse av att inte bli kamerabevakade på platsen.
Vad gäller särskilt för myndigheters och kommuners lokaler?
- Verksamheten i myndighetslokaler kan vara av känslig karaktär för enskilda personer, vilket innebär att integritetsintresset kan väga tungt på dessa platser under verksamhetstider.
- Intrånget blir dock inte lika stort om bevakning sker med mindre integritetskänsliga bevakningsformer, till exempel porttelefonkameror, eller om bevakningen bara sker vid inbrotts- eller överfallslarm. Integritetsintresset väger också lätt när lokalerna är stängda och låsta.
Bedöm bevakningsintresset
Varför har ni ett behov av att kamerabevaka på platsen? Det utgör bevakningsintresset. Saker som ni särskilt ska ta hänsyn till vid bedömningen av bevakningsintresset är i korthet:
– Platsen är brottsutsatt eller är en plats där det av särskild anledning finns risk för angrepp på liv, hälsa, trygghet eller på egendom
– förebygga, förhindra eller upptäcka störningar av allmän ordning och säkerhet
– utöva kontrollverksamhet, till exempel tullverksamhet och miljökontroll
– förebygga, förhindra eller upptäcka olyckor samt
– andra jämförliga ändamål.
Ni ska värdera hur tungt ert intresse av att bevaka platsen väger. Det kan göras genom att ni bedömer om bevakningsintresset väger lätt, relativt tungt eller tungt på just denna plats. Sammanställ de omständigheter som påverkar bevakningsintresset.
Om ni till exempel ska bevaka för att förhindra brott är det vanligtvis de inträffade brotten och incidenterna på aktuell plats som avgör hur tungt bevakningsintresset väger. Normalt sett bör de brott och incidenter som läggs till grund för bevakningsintresset ha inträffat inom de senaste cirka tre åren för att ha relevans.
Hur ni bedömer bevakningsintresset
Kamerabevakning av myndigheters och kommuners lokaler sker i de allra flesta fall i syfte att bekämpa brott och/eller ordningsstörningar. Ni bör därför ta ställning till om platsen är brottsutsatt eller en annan plats där det av särskild anledning finns risk för angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet eller på egendom. I sådana fall väger bevakningsintresset tyngre än vad det skulle ha gjort om platsen inte vore brottsutsatt eller en annan plats där det av särskild anledning finns risk för angrepp.
Kartlägg vad som har inträffat på platsen eller på liknande platser
När ni bedömer om en plats är brottsutsatt (i kamerabevakningslagens mening) ska ni titta på de brott som har inträffat på den plats som ska bevakas. Om det inte skett tillräckligt många brott på just den plats som ska bevakas – och den därmed inte är brottsutsatt – kan ni titta på händelser som skett på andra liknande platser. Det kan till exempel vara andra socialkontor inom kommunen eller i den tidigare lokalen om en verksamhet ska flytta till nya lokaler.
Om tillräckligt många eller allvarliga händelser inträffat på andra jämförbara platser kan det vara fråga om en annan plats där det av särskild anledning finns risk för angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet eller på egendom. För sådana andra platser handlar det om att det ska finnas en förhöjd hotbild mot platsen som ska bevakas. Några exempel på sådana platser som nämns i förarbeten till kamerabevakningslagen är asylboenden och vissa myndigheters lokaler samt uppställningsplatser för vissa myndigheters fordon. Det kan handla om myndigheter med säkerhetskänslig och/eller brottsbekämpande verksamhet (prop. 2017/18:231 s. 67–68).
Brottens allvarlighetsgrad påverkar bevakningsintresset
Om platsen som ska bevakas är brottsutsatt eller en annan plats där det av särskild anledning finns risk för angrepp väger bevakningsintresset tungt eller relativt tungt, beroende på hur allvarliga brott som har inträffat eller riskerar att inträffa. Även om en plats inte är brottsutsatt eller en annan plats där det av särskild anledning finns risk för angrepp kan det dock ha skett så allvarliga brott att bevakningsintresset ändå väger relativt tungt. Det kan till exempel handla om våldsbrott, sexualbrott och vapenbrott. Om det däremot är frågan om brott av lite mindre allvarlig karaktär, exempelvis ringa skadegörelse eller nedskräpning, väger bevakningsintresset lättare. Om det inte har inträffat några brott eller ordningsstörningar på platsen väger bevakningsintresset i regel lätt.
Bedöm integritetsintresset
Vilket intresse har en enskild person av att inte bli kamerabevakad på platsen? Det utgör integritetsintresset. Kamerabevakning är en känslig typ av personuppgiftsbehandling, eftersom en stor mängd information om enskilda samlas in. Vid bedömningen av den enskildes intresse av att inte bli bevakad ska ni särskilt ta hänsyn till:
– hur bevakningen ska utföras
– om teknik som främjar skyddet av den enskildes personliga integritet ska användas
– vilket område som ska bevakas.
När ni bedömer integritetsintresset ska ni utgå från vilken typ av yta ni vill bevaka. Bedöm hur tungt integritetsintresset väger på just denna plats. Det kan göras genom att ni bedömer om integritetsintresset väger lätt, relativt tungt eller tungt. Sammanställ de omständigheter som påverkar integritetsintresset.
Det här talar för ett tungt integritetsintresse
Verksamheten i myndighetslokaler kan vara känslig för enskilda personer. Det kan till exempel handla om kommunala lokaler dit personer vänder sig för ansökningar om försörjningsstöd, bostadsanpassning eller liknande. Besökare till sådana platser kan också befinna sig i en utsatt situation. Det innebär att integritetsintresset ofta som utgångspunkt väger tungt på dessa platser.
Ni måste alltså ta hänsyn till vilken verksamhet som finns på platsen som ska bevakas. Integritetsintresset väger även tyngre om ni ska bevaka väntrum eller liknande platser där man kan förvänta sig att enskilda befinner sig under längre tid. Det väger också tyngre om bevakningen ska ske med bildinspelning och under besöks- eller verksamhetstider. Integritetsintrånget blir även större om anställda blir bevakade under arbetstid. Att avlyssna eller spela in ljud innebär dessutom ett särskilt stort integritetsintrång.
Det här talar för ett lättare integritetsintresse
Omvänt väger integritetsintresset lättare om bevakning sker utan att bild eller ljud spelas in, eller om bevakning sker utanför besöks- eller verksamhetstider. Ska ni bara bevaka när ingen verksamhet pågår och lokalerna är stängda och låsta innebär det att endast personer som obehörigen tagit sig in i lokalerna blir bevakade. IMY har i sådana fall bedömt att integritetsintresset är försumbart. Om bevakning ska ske av entréer och andra platser där personer endast befinner sig under korta stunder betyder det också att integritetsintrånget väger lättare. Även det faktum att bevakningen helt eller delvis syftar till att skydda de personer som blir bevakade minskar integritetsintrånget något.
Väg intressena mot varandra
Nu ska ni göra er intresseavvägning. Om bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset på platsen är bevakningen tillåten. Om integritetsintresset väger tyngre än bevakningsintresset är kamerabevakningen inte tillåten. I den här delen av guiden går vi igenom hur IMY och domstolarna har gjort intresseavvägningen i beslut och domar. Dessa kan ni ta stöd i när ni gör er bedömning.
Om förhållandena förändras kan bedömningen bli en annan, varför det finns en skyldighet för den som bevakar att kontinuerligt och regelbundet ompröva om bevakningen är tillåten.
Fall där bevakning har bedömts vara tillåten
Det krävs normalt att det finns en faktisk problematik på platsen för att en mer omfattande, kontinuerlig bevakning av myndigheters och kommuners lokaler ska vara tillåten under verksamhetstider. Ordningsstörningar, hot och våld är exempel på sådant som kan motivera mer ingripande kamerabevakning. Om platsen inte är brottsutsatt i kamerabevakningslagens mening, men det finns en tydlig hotbild på platsen som ska bevakas, kan det vara fråga om en plats där det av särskild anledning risk finns risk för angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet eller på egendom.
Tillåten bevakning på grund av tydlig hotbild
ExempelEn sådan bedömning har till exempel gjorts av IMY för Migrationsverkets lokaler (DI-2018-13757). Liknande bedömningar har också gjorts för ytor på socialkontor, både i domstol och hos IMY (Förvaltningsrätten, mål nr 1315-19, men annan bedömning i Förvaltningsrätten, mål nr 28705-20 och mål nr 20052-21 och till exempel IMY-2023-3507). Det har då oftast handlat om bevakning som bara sker i realtid. I enstaka fall har dock bevakning med bildinspelning ansetts vara tillåten när platsen bedömts vara brottsutsatt i kamerabevakningslagens mening (IMY-2022-444).
Tillåten bevakning vid larm om överfall eller inbrott, samt hot- och våldssituationer
ExempelIMY har även bedömt att det har varit tillåtet med bevakning av en myndighets receptionsområde samt konferensrum med bildinspelning som skedde vid aktivering av överfalls- eller inbrottslarm samt vid hot- och våldssituationer. Detta mot bakgrund av att sådan bevakning endast sker i undantagsfall – när hotfulla situationer uppstår eller när inbrott sker – och i sådana situationer har IMY bedömt att bevakningsintresset väger mycket tungt. I båda dessa fall bedömde IMY att det inte var tillåtet att använda inspelning av ljud, eftersom inspelning och avlyssning av ljud är mycket integritetskänsligt och inte heller i dessa fall kunde beviljas. (IMY-2023-680 och IMY-2023-460)
Fall där bevakning inte har bedömts vara tillåten
I de fall där IMY har bedömt att bevakning i myndighetslokaler inte har varit tillåten har det handlat om en mer integritetskänslig bevakning, det vill säga kontinuerlig bevakning i realtid och med inspelning under verksamhetstider. I dessa fall har myndigheterna inte kunnat visa på ett tillräckligt tungt bevakningsintresse på platsen (till exempel DI-2021-3934 och IMY-2022-6973). Om det inte finns en generell hotbild mot platsen enligt ovan behöver det typiskt sett ha inträffat flertalet brott på platsen för att en mer integritetskänslig bevakning ska bedömas vara tillåten. Det räcker inte med enstaka brott i till exempel en reception. Bevakning av myndighetslokaler då få incidenter inträffat på platsen som ska bevakas har även bedömts vara otillåten av domstolar (till exempel Förvaltningsrätten, mål nr 20181-23 samt mål nr 20126-23, båda avsåg kommunhus).
Vägledande beslut
Hur går vi vidare?
Om ni kommer fram till att integritetsintresset väger tyngre än bevakningsintresset är det inte tillåtet att kamerabevaka. Om ni ändå anser att ni har ett behov av att kamerabevaka kan ni försöka göra kamerabevakningen mer integritetsvänlig och sedan göra en ny intresseavvägning.
Om ni kommer fram till att bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset ska ni gå vidare till steg 5 i arbetsgången, begränsa lagringstiden.